Falu Energi & Vatten Logotype

2015

Falu Energi & Vatten är ett kommunägt företag med fokus på en klimatsmart vardag och framtidens infrastruktur i Falu kommun. För oss är det viktigt att bekvämligheter som el, värme & kyla, stadsnät, återvinning och vatten fungerar på bästa sätt. Vår största drivkraft är att skapa en framtidssäker infrastruktur. Vi vill bidra till att våra barn och barnbarn ska växa upp i ett samhälle utan utsläpp och som hämtar sin energi från lokala, återanvändbara resurser. Här kan du läsa mer om oss och hur vi arbetade under 2015.

Upptäck 2015
Falu Energi & Vatten Logotype

2015

Det har varit ett händelserikt år i våra verksamheter. Här får du ett axplock av det som hänt.

Verksamhet

Falu Energi & Vatten är ett företag som ligger i framkant när det gäller att arbeta med klimat- och energifrågor. Med våra tjänster och produkter inom elnät, elhandel, fjärrvärme & fjärrkyla, kraftproduktion, stadsnät, återvinning samt vatten är vi en viktig del i samhället.

Ekonomi

Vår största utmaning är att ständigt utveckla kärnverksamheterna så att de är effektiva och konkurrenskraftiga. En annan är att underhålla och förnya infrastrukturen för att minimera avbrott och förslitningar. Vi ska inte lämna en ”skuld” till de som kommer efter oss och för att klara det krävs en god ekonomi.

Kunder

Vi möter våra kunder i vardagen på många olika sätt. Kanske på återvinningscentralen i Bjursås eller när vi byter husets vattenmätare. Men det händer också att vi träffas och skapar något riktigt bra tillsammans. Vi vill berätta om några exempel.

Hållbar framtid

För att skapa en hållbar framtid krävs omtanke om miljön, klimatet och nästa generation. Vi vill berätta mer om hur vi arbetar med energieffektivisering. Både genom egna projekt, men också i samarbete med andra.

Medarbetare

Inom Falu Energi & Vatten finns över 100 år av samlad kunskap som förstärkts med nya moderna verksamheter. För oss är omtanke varje dag en viktig devis som vi alla inom företaget försöker följa. Att bidra till en enkel och bekväm vardag är vårt grundläggande uppdrag.

Styrelsen

Falu Energi & Vattens styrelse är politiskt tillsatt och har det övergripande ansvaret för företagets organisation och förvaltning. Bekanta dig med styrelsemedlemmarna.

Januari

Återvinn dina gamla kläder

Vi startade året med en efterlängtad nyhet, insamling av kläder och textilier. Behållare för klädinsamling placerades vid återvinningscentralerna i Falun, Bjursås och Svärdsjö. Kläder och textilier som samlas in transporteras vidare till produktionsanläggningar hos Myrorna och Human Bridge. Där sorteras, prismärks och skickas de sedan vidare ut till butiker eller som bistånd. Återvinning av kläder och textilier gör stor nytta. Bara att producera en ny t-shirt från grunden kräver nästan 7 000 liter vatten och för jeans är siffran ännu högre.

Firade den självklara elen

Varje år firar vi Elens dag som instiftats av branschorganisationen Svensk Energi. Ett firande som betyder mycket inte bara för oss som elnäts- och elhandelsföretag, utan hela samhället. Utan el fungerar inte vardagen. För vad skulle du göra om du inte kunde ladda mobiltelefonen eller starta spisen? Sveriges Radio Dalarna uppmärksammade också dagen genom en intervju med vår marknadschef Per Magnusson.

Samarbete med regionnätsägare

För att minska risken för strömavbrott inledde vi, tillsammans med Borlänge Energi och Malungs Elnät, ett samarbete med Ellevio. Samarbetet innebär att vi i ett tidigt skede kan ge information till våra kunder angående störningar på regionnätet och hur det drabbar oss. Stora delar av det regionala elnätet i Dalarna ägs av Ellevio. Om ett fel inträffar på en regionledning eller i en större station, riskerar tusentals kunder att bli utan ström.

Om vi slår ihop alla kunder i Falun, Borlänge och Malung blir det nästan 75 000 hushåll som får snabbare hjälp om något händer med våra lokala elnät. Och förhoppningsvis kortare strömavbrott.

Februari

Fri entré under skid-VM

Som officiell leverantör till skid-VM i Falun fick vi möjligheten att bjuda alla Falubor på fri entré under evenemangets första dag. Under VM hade vi huvudansvaret för hantering av el, fjärrvärme, vatten, återvinning av avfall och kommunikation i fiber- och WiFi-nät på Lugnet. Falun2015 var det första skid-VM någonsin som certifierats som hållbart evenemang enligt den internationella standarden ISO 20121. Läs mer om skid-VM och satsningarna som lever vidare även efter arrangemanget.

Mars

Presenterade grönt datacenter

Under skid-VM presenterade vi datacenterprojektet EcoDataCenter. Ett datacenter som planeras att byggas intill Västermalmsverket, Faluns kraftvärmeverk. Datacentret kommer att kopplas in i stadens energisystem som bland annat prisats under Global District Energy Award i New York som ett av världens bästa. Genom att integrera datacentret i systemet kommer överskottsvärmen från servrar och IT-utrustning att värma Faluns fastigheter via fjärrvärmenätet. Sommartid används restvärmen från kraftvärmeverket för att driva maskinerna som kyler datacentret.

Tage träffade framtidens hjältar

Någon vecka efter att VM-hjältarna lämnat Falun var det dags för framtidens hjältar att ta plats på Lugnets skidstadion. Det var dags för Barnens Skidspel. Vår skolinformatör Patrik ”Putte” Johansson och miljökämpen björnen Tage hoppade in i sopbilen, körde upp till stadion och hejade fram alla barn. Många valde att besöka vår sopbil efter målgång och vi hade en riktig toppendag!

Släck här och tänd där

Varje år sedan 2007 har människor världen över släckt sina lampor till förmån för klimatmanifestationen WWF Earth Hour. I år valde vi att uppmärksamma Earth Hour genom organisationen GIVEWATTS. Vi ville ge aktionen en konkret innebörd genom att skänka solcellslampor till utvecklingsområden där det inte finns el. Lamporna har enorm betydelse för användarna. För oss som jobbar i elbranschen är det en insats som vi verkligen kan stå bakom. Tekniken är ren, förnybar och extremt lämpad för de områden som den ska användas i.

April

Nytt dricksvatten i kranen

Under våren började vi att släppa på Faluns nya dricksvatten från Lennhedens vattenverk. Först ut att få vattnet var Galgberget, Krondiket, Pilbo och Samuelsdal. Vattentäkten i Lennheden garanterar friskt vatten till Falubor under många år framöver. Dricksvattnet produceras i ett av Sveriges modernaste vattenverk och levereras även till Borlängebor.

Men varför byter Falun dricksvatten? Johnny Ström är produktionsansvarig för Lennhedens vattenverk och han förklarade det så här: ”Det nya dricksvattnet kommer från en grundvattentäkt istället för en ytvattentäkt, vilket är mycket tryggare för bland annat yttre påverkan. Det gör också att vi inte behöver använda några kemikalier för att rena vattnet. Med vårt nya vattenverk blir dessutom driftskostnaderna lägre eftersom vi kommer att samordna driften med Borlänge Energi”.

Bokbuss blir Miljönär

I april var det dags för bokbussen i Falun att få guldmärket Miljönär-vänlig. Märkningen har tagits fram av branschorganisationen Avfall Sverige och används av kommuner för att inspirera till hållbar konsumtion. Det är viktigt att uppmärksamma alla de som gör det möjligt för allmänheten att laga, låna eller återanvända – eller att på annat sätt minska avfallet. Sedan tidigare har till exempel Ta Till Vara, ReDoo och kommunens alla bibliotek fått märkningen. Tipsa om företag som du tycker ska få guldmärket!

Äntligen söndagsöppet!

Den 12 april var en historisk dag på återvinningscentralen i Falun. Det var också en efterlängtad dag för alla våra kunder. Då permanentade vi söndagsöppet och numera håller vi öppet alla vanliga söndagar mellan 09.00-15.00. Återvinningscentralen är bara stängd helgdagar och påsk- midsommar-, jul- och nyårsafton.

Firade Tage med återvinningskalas

För andra året i rad hade vi kalas på återvinningscentralen i Falun. Vår färgstarka ambassadör Tage fyllde två år och vi firade dagen tillsammans med våra kunder. På plats fanns också Patrik ”Putte” Johansson som presenterade vår mini-ÅVC, återbrukscentret ReDoo stod för en kreativ verkstad och kunderna fick möjlighet att provsmaka Faluns nya dricksvatten.

Tvätta bilen på rätt sätt

Stora biltvättar-helgen blir allt större, det märkte vi inte minst i år. I Falun var det många nya bilägare som uppmärksammade den rikstäckande kampanjen och valde att tvätta bilen på rätt sätt – i en miljöanpassad biltvätt. Tillsammans med biltvättar i Falun bjöd vi morgonpigga kunder på en överraskning i form av en tvätthink med bra-att-ha-prylar.

Maj

Seasidefestival med återbrukskonst

Under tre dagar besökte Studiefrämjandets projekt Funky Futuristic återvinningscentralen i Falun. Uppdraget var att skapa intresseväckande installationer av återvunnet material till årets Seasidefestival på Magasinet. Det gjordes fantastiska konstverk som satte fokus på frågor kring hållbarhet och konsumtion. Sangeeta Chauhan bjöd också våra besökare på livemusik. Efter festivalen återvände konstverken till återvinningscentralen och kretsloppet.

Skålade in nya dricksvattnet

När det äntligen var dags att inviga Faluns nya vatten valde vi att göra det på Falu vattenverk. Ett vattenverk där stadens vattenhistoria tog sin början redan 1898. Bland gästerna fanns många av de som gjort projektet möjligt och ett antal trotjänare som vigt sitt liv åt att ge Faluborna friskt vatten under många år. Projektet med Faluns nya dricksvatten har varit på gång ovanligt länge. Redan för 125 år sedan fanns det långt gångna planer på att Falun skulle ta vatten från Badelundaåsen i Norr Amsberg.

Under invigningen lanserade vi boken Faluns vattenhistoria där vi samlat berättelser om de människor som varit med och utvecklat staden, och skapat den miljö vi nu lever i. En bok som också ska rädda liv i Afrika.

Tesla gästade elbilssalongen

Under Scandinavian Outdoor Games arrangerade vi en elbilssalong på Lugnet. Besökarna fick möjlighet att uppleva framtidens hållbara transportsystem, där allt som visades gick att köra på el. Vi visade marknadens elbilar och laddhybrider tillsammans med lokala återförsäljare och nationella representanter. Tesla Motors passade också på att göra sitt första officiella besök i Falun.

Världens mest klimatsmarta skid-VM

Vi lyckades att göra skid-VM i Falun till det bästa VM i nordiska skidgrenar någonsin från miljösynpunkt. I samarbete med konsultföretaget ÅF tog VM-organisationen fram en rapport som visade arrangemangets klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp. En viktig rapport som bekräftar att vi lyckades sänka utsläppen för hela arrangemanget. Du hittar rapporten under rubriken ”Världens mest klimatsmarta skid-VM i modern tid”.

Juni

EcoDataCenter prisas på datamässa

Under datamässan Datacloud Europe 2015 får vi ett specialpris för datacenter-projektet EcoDataCenter. Datacloud Europe 2015 är en stor internationell datamässa som genomförs en gång per år på olika platser i Europa. Motiveringen till priset var ”nytänkande där ett datacenter integreras i ett energisystem som sedan värmer en stad. På ett sätt som är hållbart och klimatneutralt”.

Datacentret topp 100 i världen

Varje år utser världsorganisationen Sustainia100 projekt från världens alla hörn där målet med arbetet är att skapa en mer hållbar värld. Av totalt 1 500 projekt blev vårt datacenterprojekt EcoDataCenter vald som ett av de 100 mest intressanta projekten. Sustania100 består av kända och erkända organisationer som till exempel Världsnaturfonden WWF.

Fritt WiFi under sommaren

Inför skid-VM i Falun byggde vi upp ett stort trådlöst WiFi-nät på Lugnet. Närmare 200 accesspunkter monterades upp för att kunna klara 20 000 samtidiga användare. Under sommaren flyttades delar av nätet ner till centrum och öppnades upp för gratis surf. WiFi-nätet sträcker sig från Knutpunkten i centrala Falun upp till Nybrogatan, efter Östra Hamngatan och Holmgatan. Det täcker in centrala platser som till exempel Stora Torget, Fisktorget, Holmtorget och Geislerska parken.

Juli

Första snabbladdaren utanför Falun

Under sommaren var det dags för ännu en milstolpe när det gäller laddning av elbilar. Enviken blev första orten utanför centrala Falun att få en snabbladdningsstation. Elbilen är perfekt som landsbygds- och pendlarbil eftersom drivmedelskostnaden per mil är väldigt liten. Merparten av all laddning kommer att ske vid hemmet, men med snabbladdare utspridda i hela kommunen ger vi elbilisterna en ökad trygghet att nå sina resmål.

Nu finns det totalt tre snabbladdare i kommunen, vid ICA Maxi i Falun, Falu Energi & Vattens huvudkontor på Ingarvet och i Enviken. Placeringen i Enviken gör det också möjligt att åka elbil mellan Falun och Hälsingland, utan bekymmer för räckvidden.

Augusti

Biskopar besökte Falu återvinning

Nu har vi haft vårt första biskopsbesök på Falu återvinning. Svenska Kyrkan med ärkebiskop Antje Jackelén och landets samtliga 14 biskopar besökte Ingarvet med gästande biskopar från Tanzania. En smart pryl som uppmärksammades lite extra av de utländska gästerna var Miljötratten. Tratten delas ut till hushåll för att förebygga att matolja och fett hälls direkt i avloppet.

Mer ren el till folket

Vi är ett energiföretag som är riktigt stolta över den el som vi erbjuder våra kunder. Elen är 100 procent förnyelsebar och kommer från sol, vind, vatten och skog. Under sommaren körde vi en radiojingel som på ett vackert sätt beskriver vår lokala och förnyelsebara elproduktion. Jingeln är producerad av Hans Lundin från Grycksbo.

Populärt båtbygge under Runndagarna

Runndagarna på Främby Udde är något som vi inte vill missa. I vårt tält kunde barnen bygga egna båtar av återvunnet skräp, köra en kappsegling på land eller utmana varandra med ett elbåtsrace i minibassängen. En varm och härlig helg vid en av Faluns pärlor – Runn.

Brunnen halvvägs till mål

Under vårens invigning av Faluns nya dricksvatten lanserade vi boken ”Faluns vattenhistoria”. Försäljningen av boken stöttar hjälpprojektet ”Bara ett hål” som borrar dricksvattenbrunnar i Afrika. Målet är att sälja 750 böcker, vilket ger 75 000 kronor till ”Bara ett hål”. En summa som är tillräcklig för att kunna anlägga en dricksvattenbrunn som räddar liv i Afrika. Bokförsäljningen har gått så bra att Falun är halvvägs till en egen brunn.

September

Firade världens tuffaste miljömärkning

I sju år har vår fjärrvärme och fjärrkyla klarat kraven för att få Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval. Märkningen har funnits i 25 år och fungerar som ett konsumentverktyg för att hitta bästa miljöalternativen. Bra Miljöval ställer mycket höga krav och kallas ofta för ”världens tuffaste miljömärkning”. Märkningen visar att fjärrvärme och fjärrkyla från Västermalmsverket är ett utmärkt val ur miljösynpunkt. Vi firade 25-åringen med en stor vepa på kraftvärmeverket.

Familjefest på Granny Goes Street

Gratisfestivalen Granny Goes Street är en riktig familjedag som vi inte vill missa. Vi fanns på plats under sommarens sista festival för att dela med oss av leksaker, återvinningsteatern Sopakuten, schyssta Fairtrade-bananer, expertrådgivning och armbrytning.

Utskrift

Vi tycker att vårt nya dricksvatten är riktigt gott och deltog i branschorganisationen Svenskt Vattens kranvattentävling. En kunnig jury smakade och bedömde kranvatten från hela landet och segraren fick utmärkelsen Sveriges godaste kranvatten. 2010 vann vi tävlingen med motiveringen: ”Absolut rent med fina mineraltoner, fräschör och kylig elegans. Törstsläckare av allra högsta klass”. I år fick tyvärr se oss slagna av Bromölla, men vi kör igen – år 2020!

Nominerades till prestigefyllt kommunikationspris

Svenska Publishing-Priset är en av Sveriges mest heltäckande kommunikationstävling för filmer, webbplatser, tidningar, tidskrifter, böcker och andra trycksaker. I år nominerades två av våra produkter till tävlingen, boken ”Faluns vattenhistoria” och företagets digitala årsredovisning. Helgrymt, tyckte vi.

Oktober

Hela Falun får nya dricksvattnet

I början av året släppte vi på det nya dricksvattnet från Lennhedens vattenverk till de första kunderna. Under oktober var det dags att successivt släppa på nytt vatten till övriga Falun samt Sundborn, Danholn, Toftbyn och Karlsbyheden.

Allt på en faktura!

Det ska vara enkelt att vara kund hos oss och därför bestämde vi oss för att samla alla våra tjänster på en gemensam faktura. Tjänsterna som kan samlas i fakturan är till exempel elnät, elhandel, sophämtning, vatten, stadsnät och fjärrvärme.

Nybroparkeringen får laddstation

Nybroparkeringen i Falun är en parkeringsplats som används flitigt av arbetspendlare. I samråd med Falu kommun satte vi upp två laddstolpar för normalladdning. Under året har vi även satt upp en snabbladdningsstation i Enviken och nya normalladdningsstationer vid Gamla Postenparkeringen, Holmtorget och Lugnet.

Första att äga laddstation för elbilar

HSB Främby Gård blev första bostadsrättsföreningen i Falun att investera i en egen laddstation för elbilar. Laddstationen drivs av solenergi och är ett samarbete med Falu Energi & Vatten. HSB Främby Gård är en förening som jobbar aktivt med miljö- och hållbarhetsfrågor. Föreningen har till exempel arbetat med egna kompostanläggningar och optimering av värmeanläggningen.

Sopakuten gratis under höstlovet

Vi fortsätter att sprida kunskap och skapa medvetenhet kring hållbara val. Skolan och barnen är en viktigt arena för det. På höstlovet bokade vi Gamla Elverket och arrangerade en öppen föreställning av den omtyckta återvinningsteatern Sopakuten. Tillsammans med vår skolinformatör Patrik ”Putte” Johansson och björnen Tage fick barn i åldrarna 4–7 år lära sig mer om återvinning och sopsortering.

November

Fulspolning på bio

Kiss, bajs och toalettpapper är det enda som ska spolas ner i toaletten. I Dalarna fulspolar vi ner 500 ton skräp i toaletterna varje år. Vi som renar avloppsvattnet vill ändra på det. Under världstoalettdagen uppmärksammades fulspolningen på biografer runt om i Dalarna.

Ändrade trafikriktning på ÅVC

Den 3 november klockan 07.00 var en stor dag på återvinningscentralen (ÅVC) i Falun. Då vände vi trafiken för att öka säkerheten och skapa en enklare återvinning. Istället för vänstervarv ska alla personbilar åka högervarv. Vi har även samlat förpackningsinsamlingen vid en egen plats som blir enkel att nå både före och efter att besökare har sorterat i övriga containrar. Samtidigt som privatpersoner får en säkrare och bättre ÅVC, så justerades även trafikflödet för den tunga trafiken. De får en egen fil in till vågen där material vägs in.

Bytesloppis med fokus på återbruk

Under en vecka arrangerade vi och återvinningsbutiken Ta Tillvara en bytesloppis på återvinningscentralen i Falun. Sedan flera år tillbaka arrangeras veckan över hela Sverige och Europa under namnet ”Europa minskar avfallet”. I Dalarna har vi tillsammans med Länsstyrelsen, Landstinget och Dala Avfall skapat en egen regional kampanj. Bytesloppisen var vårt svar på årets tema ”Att göra mer, eller lika mycket, med mindre material”.

Ett år med nya fjärrvärmeledningen

I slutet av november 2014 togs ledningen för fjärrvärme mellan Falun och Borlänge i drift. Ett år senare kunde produktionschefen Mathias Bjurman konstatera att ledningen fungerade som planerat. ”Våra beräkningar har visat sig vara riktiga både ekonomiskt och tekniskt kring driften. Men beroende på att vintern var varmare än ett normalår, så har det överförts mindre värme i ledningen”, berättade han.

December

Gästade Musikhjälpen

En vecka om året, i december, sänds Musikhjälpen i Sveriges Radio och på Sveriges Television. Vi gästade Faluns lokala projekt som sändes av Dalarnas Studentradio och Dalarnas Student-TV på Stora Torget. Årets tema var ”Ingen ska behöva fly undan klimatet” och vi gästade buren för att berätta vad vi, tillsammans med våra kunder, gör för att minska belastningen på klimatet. Totalt drog Musikhjälpen in 31 105 000 kronor – vårt bidrag blev ren el till Faluns glasbur. Tillsammans gjorde vi skillnad!

Premiär för elbilsgenerationen

Hur ser våra transporter ut? Är det verkligen smart och rimligt att använda fossila drivmedel, trots alla nackdelar som vi redan känner till? I samarbete med branschorganisationen Power Circle och andra aktörer har vi tagit fram en film som vänder på perspektiven. Där elbilar är det självklara och fossilbilarnas föråldrade teknik blir uppenbar.

EcoDataCenter får stöd av Naturvårdsverket

Strax före jul blev det klart att regeringens myndighet för miljöfrågor, Naturvårdsverket, delade ut 20 miljoner kronor till vårt datacenter-projekt EcoDataCenter. Pengarna kommer från satsningen Klimatklivet som stöttar verksamheter som arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser och ökar farten i klimatarbetet. Vi tilldelades stödet för vårt arbete med att integrera ett datacenter i stadens lokala energisystem och på det viset kunna återvinna spillvärmen.
Klimatklivet är också en viktig del i Paris-avtalet som innebär att världens länder ska arbeta för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader.

Hela kommunen laddat för elbilar

I december blev vi en av de första kommunerna i landet med en heltäckande spridning av laddstationer för elbilar. De två nya snabbladdningsstationerna på Centralvägen i Svärdsjö och vid Korsvägen i Bjursås innebär att elbilister kan köra i hela kommunen, utan problem med räckvidden. Genom att göra den här satsningen har vi skapat möjligheter för verksamheter, företag och privatpersoner att ersätta fossildrivna bilar med elbilar. Att köra på ren och lokalproducerad el gör stor skillnad för klimatet.

Vi spräcker avfallsmyter

Falun är en av Sveriges bästa kommuner när det gäller återvinning. Det ska vi vara stolta över. Samtidigt finns det många som undrar hur sophanteringen fungerar i verkligheten. Vissa är till och med skeptiska till hur vi tar hand om avfallet. Sorteras verkligen soporna? Har sopbilen två fack? Allt blandas väl ändå i slutändan och eldas upp? Vi gjorde en film som reder ut hur sopsortering och återvinning fungerar. En film om grannarna Sumpen och Erik som har lite olika syn på saker och ting.

En miljövänlig kalender

Varje år delar vi ut en väggkalender till våra kunder. Den innehåller allt från våra ändrade öppettider till extra information om sophämtning av hushållsavfall. Miljökalendern, som vi kallar den, är omtyckt av kunderna och vi försöker utveckla den för varje år. I 2016 års kalender valde vi att uppmärksamma en verksamhet som, precis som vi, tänker lite extra på klimatet. Falu Konstgrafiska verkstad är en kommunägd verksamhet i Östanfors gamla skola som tar fram grafik med miljövänliga metoder. Kalenderns månadsbilder är skapade i verkstaden tillsammans med grafikern Modhir Ahmed och deltagare i integrationsprojektet Låna en svensk.

Fjärde året med julgransinsamlingen


Efter jul- och nyårshelgerna har tusentals granar runtom i Falu kommun gjort sitt som juldekoration. Men de kan fortfarande göra nytta genom att bli till miljövänlig el och fjärrvärme vid Västermalmsverket. Vi hämtade 3 834 julgranar på olika platser i kommunen och skänkte tre kronor per gran till RIA-stugan i Falun i form av fjärrvärme. Med våra insamlingsfordon som går på el blev även miljön en vinnare.

Året 2015 har varit fantastiskt på många sätt och vis. Vi har precis som tidigare år jobbat hårt för att förbättra våra verksamheter och tjänster.

För att bli bättre krävs kompetens och nytänkande. Det finns i vårt företag och tillsammans strävar vi alla efter visionen ”100 % nöjda kunder – i dag och i morgon”. Det är en vision som kräver att vi utmanar oss själva och levererar lösningar som gör skillnad i våra kunders vardag.

Jag vill berätta om några av de större projekten under 2015. Projekt som varit utmanande, skapat minnen för livet, men också visar vår del i allas vardag. Klicka igång filmen så kör vi!

Per Dahlberg, VD

Företagets ryggrad

Affärsidé

Vi ska med stor pålitlighet och hög effektivitet leverera prisvärda produkter för att bidra till en uthållig utveckling av Falun som en attraktiv kommun att bo och verka i.

Falu Energi & Vattens affärsidé består av våra ledstjärnor pålitlighet, effektivitet och uthållighet. Vi ska arbeta för att våra kunder får en enkel och bekväm vardag. Vi ska också arbeta för att våra kunder får vad de efterfrågar; prisvärda produkter med rätt kvalitet.

Vision

100 % nöjda kunder – i dag och i morgon.

Med visionen vill vi möta kundernas och omvärldens krav på hur dagens och framtidens infrastruktur ska se ut. Det är en utmaning som kräver att vi är på tå inför förändringar och skapar förutsättningar för att genomföra klimatsmarta lösningar.

100 % nöjda kunder är grunden i vår verksamhet. Våra kunder är också våra ägare och vi ska alltid sträva efter att kunden är helt nöjd. I dag och i morgon är vårt sätt att beskriva arbetet med att skapa en infrastruktur för framtiden.

Ledstjärnor och värdegrund

Pålitlighet, effektivitet och uthållighet.

Falu Energi & Vatten är ett företag med en 100-årig historia. Vi förbinder oss att ta ett långsiktigt samhällsansvar för att på ett resurssnålt och miljövänligt sätt tillfredsställa kundernas behov gällande el, kraft, värme & kyla, återvinning, vatten och digital kommunikation. Uthållighet inom dessa områden ställer krav på framsynt ledarskap, för att kunna leverera kreativa och klimatsmarta lösningar som är till nytta för dagens kunder samt deras barn och barnbarn.

Många av våra produkter är livsnödvändiga och av central betydelse för att våra kunder ska kunna leva ett normalt, problemfritt och bekvämt liv. För att vi ska uppfattas som pålitliga krävs stort förtroende bland kunderna. Det förutsätter att vi är ett kundorienterat företag som visar öppenhet, lyhördhet och respekt för kundernas behov och önskemål.

Vi ska på ett affärsmässigt sätt leverera flexibla och prisvärda lösningar som tillfredsställer kundernas behov. Effektivitet förutsätter en målstyrd organisation med stor professionalitet och stolthet. Det ställer också krav på stor öppenhet och lyhördhet bland medarbetare för att organisationen ska upplevas som tillgänglig, tillmötesgående och serviceinriktad.

El

För att få el i vägguttaget behövs en anslutning till elnätet. Vårt elnät täcker nästan hela Falu kommun, förutom Enviken. Det har också förgreningar till Hälsingland och Gästrikland.

Vi bygger ständigt ut elnätet för att ansluta nya villaområden, företag och köpcentrum. Sedan slutet av 90-talet har vi även arbetat med att vädersäkra nätet. Det handlar i första hand om att ersätta gamla luftledningar med kablar i marken för att öka leveranssäkerheten oavsett väder.

Men det räcker inte bara med ett elnät för att tända kökslampan. Du behöver också själva elenergin. Sedan 2013 är vi ett elhandelsföretag och säljer så kallad ren el. Det är el som inte belastar klimatet, utan tillverkas av lokala förnyelsebara energikällor som biobränsle, vattenkraft och vindkraft.

Kraftproduktion

Vår satsning på lokalproducerad och förnyelsebar energi börjar ge utdelning.

Vi har en omfattande produktion av el från lokala biobränslen i vårt kraftvärmeverk. Där produceras också värme, kyla och träpellets. Slutprodukterna distribueras i fjärrvärme- och fjärrkylenätet.

Sol, vind, vatten och biogas har också viktiga roller i vår gröna energimix. Vi äger flera vatten- och vindkraftverk i kommunen och vid reningsverket i Främby produceras biogas som ger både el och värme. Det senaste tillskottet i mixen är en solcellsanläggning vid Riksskidstadion på Lugnet.

Kraftproduktionen symboliserar på flera sätt den energi- och miljömedvetenhet som breder ut sig från stugorna till de globala beslutsfattarna.

Värme & kyla

Fjärrvärme är en prisvärd, enkel, bekymmersfri och miljövänlig värme. Vi producerar och distribuerar fjärrvärme i Falun och lokalt i Grycksbo, Bjursås och Svärdsjö.

Vårt nät är väl utbyggt för fjärrvärme och värmer upp hälften av alla element i Falun. Fjärrkylenätet finns i centrala delarna av Falun och används bland annat av galleriorna.

Fjärrvärmen kommer från våra värmeverk som eldas till 100 procent med biologiskt bränsle som flis, bark, sågspån och pellets. Vi var också ett av de första företagen att leverera fjärrvärme och fjärrkyla med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Märkningen ställer mycket höga krav på de varor som godkänns och kallas ofta för ”världens tuffaste miljömärkning”.

Bra Miljöval innebär att värmen kommer från förnybara bränslen och inte skyddsvärd skog. Det innebär också att skogsägare som levererar bränslet bedriver ett hållbart skogsbruk, till exempel vid avverkning, transporter och i produktionsprocessen.

Stadsnät

Falu Stadsnät är ett fibernät som vi bygger inom Falu kommun. Med stadsnätet anslutet till fastigheten får du bredband med både hög hastighet och lång livslängd.

Behovet av snabbare kommunikation bara växer och växer. Falu Stadsnät är ett fritt och öppet fibernät där du bestämmer vem som ska leverera internet, TV, telefoni och andra bredbandstjänster till ditt hem. Allt via en fiberkabel som klarar av att skicka information i hög hastighet.

Fram till 2016 har vi anslutit cirka 4 800 kunder till Falu Stadsnät. Både i de centrala stadsdelarna och på landsbygden. Vårt mål är att alla ska ha tillgång till snabb, stabil och säker uppkoppling där de bor.

Återvinning

Vi tar hand om allt avfall från hushållen i Falu kommun och en stor del av Faluns olika verksamheter. Varje dag hämtar våra sju sopbilar avfall från olika delar av kommunen.

Avfallet kommer sedan till vår återvinningsanläggning, Falu återvinning, på Ingarvet. Där bearbetas och transporteras avfallet vidare för energi- och materialåtervinning. Komposterbart blir jord. Brännbart och trä blir värme och el i kraftvärmeverken. Kartong, metall och glas återvinns och blir nya produkter.

På våra välbesökta återvinningscentraler i Falun, Bjursås och Svärdsjö ger vi också privatpersoner och företag möjlighet att lämna sorterat grovavfall, elavfall och farligt avfall. Genom att källsortera allt avfall spar vi på jordens resurser och för att minska miljöpåverkan vid insamling av avfall kör vi några av världens modernaste sopbilar.

Vatten

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för nästan allt liv. Falu Energi & Vatten har åtta vattenverk som producerar 13 555 000 liter dricksvatten per dygn till cirka 48 000 Falubor.

Sedan 50-talet har vi hämtat 85 procent av kommunens dricksvatten från Rogsjön och Falu vattenverk. Under 2015 började vi att slussa in vatten från vårt nya vattenverk i Lennheden. Tillsammans med Borlänge Energi har vi byggt ett av Sveriges modernaste vattenverk som ska trygga kommunernas framtida försörjning av dricksvatten. Övergången från ett ytvatten i Rogsjön till ett grundvatten från Badelundaåsen innebär mindre risk för framtida föroreningar.

Våra övriga vattenverk finns i Enviken, Svärdsjö, Vika Kyrkby, Vika Strand, Aspeboda och Årboheden. Alla verk har ett grundvatten och sin egen reningsprocess beroende på vilket typ av vatten som kommer in.

Vi tar också hand om och renar avloppsvattnet som kommer från hushåll, allmänna anläggningar och industrier. Det renas i något av våra åtta reningsverk och återlämnas sedan i kretsloppet med minsta möjliga miljöpåverkan.

Stora anläggningar

Falu återvinning

Falu återvinning är en av Faluns största mötesplatser med cirka 100 000 besökare varje år.

Här tar vi hand om material från privatpersoner och företag som vi sedan levererar vidare och återvinner på bästa sätt. Tillsammans med invånarna och företagen i Falu kommun återvinner vi 99 procent av allt avfall. Av de komposterbara soporna gör vi till exempel planterings- och anläggningsjord som du kan handla på försäljningsområdet. Där kan du även köpa sand, grus och pellets.

På Falu återvinning finns också Ta Tillvara, en arbets- och mötesplats som tar emot fullt fungerande prylar. Prylarna säljer de sedan vidare till fyndpriser i butiken på Ingarvet.

Innan du slänger något gör en återvinningskoll. Med guiden får du enkelt svar på hur du sorterar dina sopor.

Lennhedens vattenverk

Lennhedens vattenverk är vårt senaste vattenverk och ett av norra Europas modernaste. Under 2015 startade vi resan med att ersätta Falu vattenverk som försett centralorten Falun med ytvatten från Rogsjön sedan 1953.

Lennhedens vattenverk ligger på Badelundaåsen intill Dalälven och ägs gemensamt av Falun och Borlänge. Vattnet som pumpas upp från åsen är ett så kallat grundvatten och ska trygga kommunernas framtida försörjning av dricksvatten. Grundvattnet som pumpas upp från 38 meters djup är av så hög kvalitet att inga kemikalier behöver tillsättas under reningsprocessen.

I vattenverket behandlas vattnet enbart genom luftning och 20 sandfilter som fäller bort mangan och järn. Vattnet pumpas sedan 8,5 kilometer till Tjärna vattenverk, för en sista behandling med UV-filter. Den ultravioletta tekniken gör så att eventuella bakterier och parasiter blir sterila eller dör.

Systemet bygger på att Lennheden fungerar som ett delbehandlingsverk, medan desinfektion och finjustering sker i Tjärna vattenverk. Vatten från Tjärnas grundvattentäkt kommer att blandas in kontinuerligt och fördelas till Falun respektive Borlänge. Att kommunerna nu har två vattenverk ger också en säkerhet inför ett driftstopp – då kan det fungerande verket gå in och försörja städerna med vatten. Vattnet når sedan Falun efter 25 kilometer och för att öka säkerheten finns det två vattenledningar. Om en ledning behöver underhåll kan den andra tas i bruk.

Främby reningsverk

Främby reningsverk

Varje dygn kommer det in 17 miljoner liter avloppsvatten till Faluns stora reningsverk i Främby.

Verket renar vattnet i Faluns innerstad, Korsnäs- och Hosjöområdet samt vattnet från Danholn, Blixbo, Toftbyn och Sundborn. Reningen utförs i flera olika steg. Först silar vi bort det som egentligen inte ska spolas ner i toaletten. Sedan tillsätter vi ett ämne som gör att större partiklar sjunker till botten och blir till slam. Vattnet rinner sedan vidare till bassänger med våra minsta arbetare, bakterierna. Efter 12 timmar i reningsverket släpper vi ut vattnet i det naturliga kretsloppet och sjön Runn – renat till 95 procent.

Främby reningsverk har även en särskild anläggning för att rena vatten från Falu Gruva. Ett vatten som innehåller en stor mängd tungmetaller. Förutom Främby finns kommunala reningsverk i Bjursås, Boda, Enviken, Grycksbo, Linghed, Sågmyra och Vika.

Spolar du rätt?

10 i topp-listan visar det mest vanligaste skräpet som spolas ner i toaletten. Skräpet orsakar inte bara stopp i pumpstationer och ledningar, det påverkar också vår miljö. Det enda som ska spolas ner i toaletten ska först ha passerat kroppen. Förutom toapapper, förstås.

1. Kemikalier

Farligt avfall, återvinningscentral

2. Läkemedel

Farligt avfall, återvinningscentral

3. Tops

Brännbart hushållsavfall

4. Tamponger

Brännbart hushållsavfall

5. Kondomer

Brännbart hushållsavfall

6. Bindor/trosskydd

Brännbart hushållsavfall

7. Plastpåsar

Plastförpackning, återvinningsstation

8. Våtservetter/tvättlappar

Brännbart hushållsavfall

9. Kalsonger och trosor

Brännbart hushållsavfall

10. Leksaker

Brännbart hushållsavfall. Leksak med batteri/el är elavfall och lämnas på återvinningscentral.

Tips för renare vatten

Västermalmsverket

Västermalmsverket är ett kraftvärmeverk som ger fjärrvärme och fjärrkyla till Falun och el till stora delar av kommunen.

I kraftvärmeverket eldas material från skogsavverkning och lokala sågverk, såsom flis, bark och sågspån, samt trä som slängts vid våra återvinningscentraler.

Kraftvärmeverket har två stora pannor med vattenbehållare som kokar när det blir tillräckligt varmt. Vattenångan leds sedan vidare till en turbin och en generator som börjar generera ström. Precis som en gammal cykellampa. Resten av det varma vattnet skickas ut i fjärrvärmenätet eller vidare för tillverkning av fjärrkyla.

Under vintern när det är som kallast behövs det extra mycket material att elda med. Därför tillverkar vi pellets som är enkel att transportera och lagra. På det viset får Falun både lokalproducerad och klimatneutral el, värme, kyla och pellets i ett smart energisystem.

Förutom Västermalmsverket finns det tre reservanläggningar i centrala Falun – Dalregementet, Falu lasarett och Skyfallet. Anläggningarna används vid till exempel köldtoppar för att trygga värmeförsörjningen. I Grycksbo, Bjursås och Svärdsjö finns lokala fjärrvärmenät med hetvattencentraler som använder den egna pelletsen som bränsle.

Driftcentralen

31 500 kunder får ström från vårt elnät, dygnet runt och året om. Nätet övervakas och styrs från driftcentralen i Falun.

Teamet i driftcentralen ansvarar för att övervaka det 320 mil långa elnätet. Om det uppstår störningar reder vi ut orsaken till felet, gör omkopplingar från centralen och skickar ett arbetslag till platsen för att reparera felet. Nätet övervakas via ett driftövervakningssystem som är IT-baserat.

Har strömmen gått? Vid ett strömavbrott finns det några saker som du kan göra själv.

Solenergi, vindkraft, vattenkraft & biogas

På flera platser i Falu kommun äger Falu Energi & Vatten kraftanläggningar som producerar el av förnyelsebara energikällor.

I dag äger vi tre vindkraftverk som står på Högberget i Bjursås och Tavelberget i Linghed. Tillsammans genererar Arne, Ellen och Henrika 18 miljoner kWh el varje år, vilket motsvarar elvärme för 900 villor.

Vi äger fem vattenkraftstationer som är belägna vid Faluån, Sundborn, Korsnäs, Lustebo och Kniva. Genom produktionen av vattenkraft bidrar vi till att ersätta importerad kolkraft och minska utsläppen av koldioxid med 10 000 ton varje år.

På Främby reningsverk i Falun tar vi hand om slam från avloppet. Slammet kommer från alla våra reningsverk, men även vissa företag. I verket bryts slammet ner tillsammans med fett från restaurangers fettavskiljare och bildar rötgas – en form av biogas. Rötgasen driver sedan en biogasmotor som genererar koldioxidfri el. Varje år producerar biogasmotorn el som motsvarar 1,2 miljoner kWh. Det räcker till elvärme för 60 villor per år.

Sedan 2014 har vi även Assar på Lugnet. En solcellsanläggning som består av 20 paneler med en maxeffekt på 5,1 kilowatt. Assar producerar 5 000 kWh el per år, vilket ger hushållsel till två lägenheter.

Här finns vi

Ekonomisk utveckling

Koncernen

2015 2014 2013 2012* 2011*
Nettoomsättning tkr 692 975 655 550 626 339 606 870 589 215
Rörelseresultat tkr 109 127 116 763 131 374 114 353 133 577
Resultat efter finansiella poster tkr 75 114 86 266 91 902 84 940 100 770
Finansiella intäkter tkr 5 004 11 697 3 056 6 028 2 529
Finansiella kostnader tkr –39 017 –42 194 –42 528 –35 441 –35 336

*Uppgifter som avser 2011 och 2012 har inte räknats om vid övergången till det nya redovisningsregelverket K3.

Balansräkning

2015 2014 2013 2012* 2011*
Anläggningstillgångar tkr 2 072 455 1 998 892 1 880 086 1 535 016 1 482 857
Totalt Eget kapital tkr 641 354 594 959 542 281 495 666 441 545
Avsättningar & långfristiga skulder tkr 1 158 498 1 179 104 1 211 792 1 094 500 1 071 923
Balansomslutning tkr 2 293 360 2 269 717 2 118 573 1 756 035 1 657 457

*Uppgifter som avser 2011 och 2012 har inte räknats om vid övergången till det nya redovisningsregelverket K3.

Nyckeltal

2015 2014 2013 2012* 2011*
Soliditet % 28,0 26,2 25,6 28,2 26,6
Avkastning på eget kapital % 11,7 14,5 16,9 17,1 22,8
Avkastning på totalt kapital % 5,1 5,7 6,4 6,9 8,2
Försäljning värme GWh 292 285 312 319 293
Försäljning egenproducerad el GWh 98 87 80 91 83
Försäljning el till slutkund GWh 44 12
Nätomsättning GWh 546 521 541 560 541

*Uppgifter som avser 2011 och 2012 har inte räknats om vid övergången till det nya redovisningsregelverket K3.

”Nils Holgersson” hjälper oss att bli bättre

Falun landade på plats 94 av 290 kommuner i den senaste Nils Holgersson-undersökningen. Några placeringar sämre än tidigare mätning.

Bengt Östling

– Det är tätt mellan placeringarna och kostnaden i Falun är fortfarande betydligt lägre än i medelkommunen. Rangordnar vi företagen som har lägst prisökning från 1996 till 2015, skulle vi hamna på plats 30, förklarar Bengt Östling, vice vd för Falu Energi & Vatten.

Sedan 20 år tillbaka har representanter från Riksbyggen, HSB, Hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna gemensamt analyserat hur mycket det kostar att driva ett flerbostadshus i landets olika kommuner. Rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” ges ut varje år och undersöker, genom ett påhittat flerbostadshus med femton lägenheter, prisskillnader för avfall, vatten och avlopp, el och fjärrvärme.

– Undersökningen är en viktig måttstock som ger oss möjligheten att jämföra vår kostnadsutveckling mot hur det ser ut i Sverige i stort. Det skapar konkurrens och drivkraft att bli bättre, säger Bengt och fortsätter:

– Man ska också komma ihåg att undersökningen är en prisjämförelse och det finns många fler långsiktiga faktorer att ta hänsyn till. Idag har vi till exempel en av Sveriges bästa återvinningsverksamheter, tagit steget mot en hållbar vattenförsörjning och fjärrvärmen i Falun har en av landets lägsta klimatpåverkan.

Mål att nå plats 50

Sedan 2005 har Falu Energi & Vattens mål varit att klättra fem placeringar per år, men det stora målet är inte en topp-placering. Det långsiktiga målet är att nå plats 50 i Sverige.
– Vi jobbar alla utifrån olika lokala förutsättningar, vilket kan påverkar placeringen i undersökningen. Vårt verksamhetsområde, Falu kommun, är stort till ytan med mycket landsbygd. Det betyder långa elledningar och till exempel längre körsträckor för att hämta avfall. Placering 50 är ett rimligt mål för att vi ska vara attraktiva för våra kunder, göra det underhåll som behövs och samtidigt utveckla bolaget för framtida utmaningar

Vad krävs för att kunna vara prisvärd och klara av framtida utmaningar?

– Det kräver att vi tillsammans med våra kunder skapar smarta systemlösningar, som trots sina kollektiva uppbyggnader ger möjligheter för individuella anpassningar. Det krävs också att vi vågar tänka nytt och utmana invanda mönster och sanningar.

Fotnot: Uppgifterna i rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” kommer från respektive kommuns tekniska kontor, energi- eller elföretag, Energimarknadsinspektionen och Statistiska centralbyrån. Du kan läsa mer om prisjämförelserna på www.nilsholgersson.nu

Dialog om priser ger nöjdare kunder

Falu Energi & Vatten var en av de första medlemmarna i Prisdialogen som prövar ändringar av fjärrvärmepriser.
– För oss är det viktigt att ha nöjda kunder. Genom vårt medlemskap stärks kundens ställning och kundrepresentanter får möjlighet att påverka utvecklingen av fjärrvärmen och våra priser, säger Bengt Östling, fjärrvärmechef.

En fungerande värmemarknad kräver både välinformerade kunder och leverantörer som öppet redovisar hur de ändrar sina priser. Därför har Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme tillsammans tagit fram Prisdialogen – mellan kunder och fjärrvärmeföretag. Samarbetsmodellen ska stärka kundens ställning och skapa en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring för fjärrvärme.

– I Falu kommun innebär det rent praktiskt att vi en gång om året bjuder in representanter för kunder i enbostadshus och företag i Falun, Bjursås, Grycksbo och Svärdsjö. Vi förklarar våra prisändringar och vilka faktorer som ligger till grund för ändringarna. Sedan har vi ett samråd där vi enas om fjärrvärmepriset för det kommande året och en prognos för de följande två åren, förklarar Bengt Östling.

Ger nära dialog

Resultatet av den lokala dialogen prövas sedan centralt av Prisdialogens styrelse. Om leverantören och kunderna är överens får leverantören fortsatt medlemskap i Prisdialogen.

– Den här modellen innebär att vi blir bättre på att förklara våra prisförändringar i god tid. Vi får också möjlighet att i en nära dialog hjälpa kunden att se ekonomiska och miljömässiga skäl till att använda fjärrvärme så effektivt som möjligt, säger Bengt Östling.

Kundrepresentanterna är också nöjda med hur Prisdialogen fungerat: ”Det har varit bra diskussioner där vi varit överens om att det är viktigt med stabila priser och långsiktigt tänkande”, sa Gunnar Sköndahl, ordförande för Villaägarna i Falubygden, efter det senaste samrådet.

Stärker kundens ställning

Energimarknadsinspektionen (Ei) har utvärderat arbetet med Prisdialogen. Myndigheten konstaterade att fjärrvärmekundens ställning har stärkts och att Prisdialogen bidragit till förutsägbarhet och stabilitet i prisutvecklingen på fjärrvärmemarknaden. Läs gärna Ei:s rapport.

Kampanj för klimatet

Krama klimatet är en kampanj som vi blåste liv i en mörk novemberdag under 2015. Vi ville berätta om allt bra som Falu Energi & Vattens verksamheter gör för klimatet. Men vi ville också påminna alla våra kunder om att vi gör det tillsammans med dem.

Allt började med att vi gjorde företagets första klimatbokslut. Tillsammans med konsultföretaget Profu grävde vi djupt bland siffror och statistik för att ta reda på hur våra verksamheter påverkar klimatet under ett år. Resultatet visade att vi lyckats minska koldioxidutsläppen med 143 000 ton jämfört med om våra kunder, Faluborna, valt andra individuella lösningar än till exempel fjärrvärme.

Alla kan påverka

Klimatbokslutet bekräftade att tillsammans kan man göra stor skillnad och på Falu Energi & Vatten tänkte vi: ”det här känns som en varm kram till oss alla”. Där och då föddes också Krama klimatet-kampanjen. Vi vet att det finns många fler kramar att hämta. Varje dag kan vi alla ta egna beslut som påverkar till det bättre. Stort som smått. Från november till december arrangerade vi en tävling och ”ropade” ut till Falubor: Vad har du gjort för klimatet idag? Vi fick in flera tävlingsbidrag, men juryn fastnade för Emma Westmans smarta vardagstips och hon belönades med en elcykel.

Gör som Emma du också:

  1. Cykla istället för att åka bil. Ta bussen om det känns för långt att cykla.
  2. Använd frysen, så slipper du slänga så mycket mat. Bruna bananer är som godast när de blir frysta. Lägg också böcker i frysen för att inte dra så mycket ström när frysen inte är full.
  3. Ät mer vegetariskt. Det finns massor av goda alternativ till kött, oftast billigare och mer hälsosamt.
  4. Sortera dina sopor. Samla ihop kartonger, plastförpackningar, glas osv. Ta en promenad till närmsta sopstation, så gör du något roligt och mår bra samtidigt.
  5. Sortera rätt. Det är väldigt enkla instruktioner som gör att man enkelt kan slänga de olika förpackningarna där de ska vara.
  6. Spara på vattnet. Spara hellre ihop disk och tappa upp än att ta lite under rinnande vatten. Duscha också så snabbt du kan. Och du behöver inte schamponera håret mer än ett par gånger i veckan.

Vill du veta mer om våra klimatbokslut? Ta dig vidare till klimatbokslutet för 2015.

Förändringar
som gör skillnad

Att tänka klimatsmart behöver inte innebära att du ska vända
upp och ner på tillvaron. Små förändringar har också betydelse.

Tack för era julgranar!

För tre år sedan hämtade vi Falubornas julgranar för första gången. Nu är julgransinsamlingen ett uppskattat inslag i verksamheten och bland Faluborna.

Julgransinsamlingen inträffar varje år några veckor efter jul. Med elhybridsopbilar och släpkärror hämtar våra medarbetare julgranar som Faluborna dansat ut. Granarna flisas sedan vid Västermalmsverket och eldas i kraftvärmeverken där de blir till miljövänlig el och värme. Det blir ett litet komplement till de grenar, toppar och returträ från återvinningscentralen på Ingarvet som är vårt ordinarie bränsle.

Eva Gräftevall

Men julgranarna genererar inte bara el och värme i Västermalmsverket, de ger också värme till RIA-stugan i Falun. Ria-stugan är en fristad för människor i utsatta livssituationer som drivs av Svenska kyrkans församlingar och frikyrkor i Falu kommun. I år gav vi tre kronor per gran och det blev totalt två månaders fjärrvärme till RIA-stugan.

Gör nytta igen

Eva Gräftevall jobbar på marknadsavdelningen och hon har varit med att starta upp insamlingen.

– Att samla in julgranarna är ett sätt för oss att informera om att vi eldar med biobränsle när vi gör el och fjärrvärme vid Västermalmsverket. Tusentals julgranar kan göra nytta en gång till genom att användas som bränsle. När branschorganisationen Svensk Fjärrvärme körde igång kampanjen Vi Värmer Varandra så såg vi en lämplig mottagare för vår miljövänliga värme i den lokala Ria-stugan, berättar hon.

Slipper kallstarta bilen

I år hämtade vi totalt 3 834 granar och på det viset slapp miljön ett utsläpp av 5,4 ton koldioxid. För skulle en Falubo välja att kallstarta bilen och köra granen till återvinningscentralen på Ingarvet ger det ett utsläpp av 1,5 kilo koldioxid per bil.

– Genom att samla in julgranar får vi bränsle, besökarna vid Ria-stugan får värme och Faluborna får hjälp med att bli av med granarna utan att var och en ska köra iväg med den själv. En vinn-vinn-situation för alla inblandade. Och det värmer gott i hjärtat också, avslutar Eva.

Våra viktigaste ambassadörer

För att skapa ett samhälle utan utsläpp och som hämtar sin energi från lokala, återanvändbara resurser behöver vi kunskap. Inte bara vi som jobbar på Falu Energi & Vatten, utan även alla medborgare. Vår verksamhet för skolorna i Falu kommun är ett sätt att sprida kunskap och medvetenhet kring hållbara val.

En av de viktigaste målgrupperna för att lyckas påverka fler människor att göra klimatsmarta val är barnen. De är framtiden och har möjlighet att påverka många människor i sin omgivning. Därför har vi satsat extra på vår studiebesöksverksamhet.

Sopakuten

Intresset och kunskapen om återvinning och sopsortering behöver öka bland kommuninvånarna. Framför allt engagemanget för att sortera rätt liksom förståelsen för de positiva effekterna av återvinning på lång sikt. I plockanalyser av sopsortering i hushåll i Falun har andelen kompostsopor som sorteras fel (slängs i brännbart) ökat med 8 % under en tioårsperiod (2002-2011). Sådant kostar mycket i form av miljöpåverkan och ekonomiska effekter.

Teaterföreställningen Sopakuten är vårt bidrag för att öka kunskapen om sopsortering och omtanke om djuren och naturen. På ett lekfullt sätt får kommunens förskolor och förstaklassare information och inspiration till hållbara val. I föreställningen träffar eleverna sopbilschauffören Putte och vår maskotbjörn Tage.

Återbruksjakten

Skolprojektet Återbruksjakten är en fortsättning på Sopakuten. Vi bjuder in kommunens femteklassare till ett studiebesök på Falu återvinning. Här får eleverna lära sig att arbeta tillsammans för att ta sig uppför EU:s avfallshierarki med start på det lägsta steget Deponi. Efter genomgång och tydliga exempel på plats på återvinningscentralen kommer de till en uppbyggd trappa där de tilldelas vissa utvalda produkter. Med fantasin hjälp och får de sedan hitta på idéer för att ta stegen uppför avfallstrappan – från deponi till förebyggande av avfall.

Avloppsresan

Avloppsresan tar Faluns alla tredjeklassare med på en resa från toaletten till reningsverket och tillbaka igen. Det är en färd till en bortglömd värld, men som är ovärderlig för vår framtida vattenförsörjning.

Tillsammans får eleverna uppleva hur vatten renas. De får lära sig varför det är viktigt att visa omtanke varje dag för vårt gemensamma vatten. Vad de får spola ner i toaletten och vad som bör slängas på annan plats. De får också se vad som händer när det blir stopp i avloppet samt vilket arbete och vilka kostnader det innebär.

Lennhedens vattenverk

I dag har Falun och Borlänge ett av norra Europas modernaste vattenverk i Lennheden. Tillsammans med Teknikverkstan bjuder vi in kommunens sjätteklassare till ett studiebesök vid Lennhedens vattenverk. På bussresan till verket och på plats får eleverna kunskap om vatten och vilket betydelse det har för människan och miljön. De får bland annat en guidad tur i vattenverket och genomföra experiment med vatten.

Kan du svaren på sexornas quiz? Testa!

Katastrof 2080

I början av november händer det som ingen trodde skulle hända. Ett kraftigt jordskalv som mäter 6,1 på Richterskalan drabbar Falu kommun. Skalvet slår ut elen och sliter sönder vatten- och värmeledningarna i staden. Även stadsnätets ledningar och mobiloperatörernas basstationer förstörs vilket släcker ner kommunikationen.

Skalvet gör att vattenmassor väller in och raserar hus, gator, vägar, broar och järnvägen. Ljuset försvinner redan klockan fyra på eftermiddagen eftersom gatlamporna inte fungerar. De strömlösa sjukhusen är överfulla av sjuka och skadade människor. Tiden är knapp. Staden behöver hjälp nu. Elproduktionen måste komma igång, vindkraftverken byggas upp och fjärrvärmeverket fixas. De trasiga ledningarna måste hittas och lagas, vattnet måste renas, ledningarna tätas, soporna som flyter omkring måste hämtas in och tas omhand. Falun håller på att gå under. Katastrof 2080 är ett faktum.

Så börjar skolprojektet för kommunens niondeklassare. Tillsammans med Teknikverkstan bjuder vi in eleverna till Teknikverkstans lokaler vid Falu Gruva. Där får eleverna en mer fördjupad bild av staden Falun och de grundläggande funktionerna som får staden att fungera. Genom ett antal experimentstationer lär sig eleverna mer om bland annat el, värme, vatten, stadsnät och återvinning.

Inbjudan till Katastrof 2080 (2 delar)

Full pott för pendling med elcykel

Att pendla med elcykel mellan Grycksbo och Falun. Hur funkar det? Under sju veckor testcyklade tio Falubor den nya cykelvägen i projektet Testresenärerna.

Testresenärerna är ett samarbetsprojekt mellan Falu kommun och Falu Energi & Vatten. Projektet genomfördes under hösten 2015 och syftet var att fler ska upptäcka den nya cykelvägen och se möjligheten att arbetspendla längre sträckor med elcykel. Totalt cyklade deltagarna 4 500 kilometer.

– Tillsammans med kommunen köpte vi in tio cyklar, där vi stod för tre av cyklarna. Sedan har vi följt deltagarna under veckorna och avslutat med en utvärdering, berättar Daniel Asplund som arbetar med bland annat elfordonsfrågor på Falu Energi & Vatten.

Cyklarna som deltagarna använde har en elmotor för fart upp till 25 kilometer i timmen. Batteriet ger möjlighet att cykla upp till nio mil på en laddning, innan det är dags att ta loss det och ladda.

Testresenärerna har gett värdefull kunskap i arbetet för att kunna utveckla alternativa färdsätt i kommunen. För Falu Energi & Vattens del har projektet väckt frågor kring vilka möjligheter och utmaningar elcyklarna kan medföra i Faluns energi- och transportsystem.

– En viktig anledning för oss att delta i projektet var att bidra till att fler upptäcker elcykelns möjligheter. För resor, till exempel pendling till och från jobbet, kan elcykeln ersätta bilen och bidrar då med stora miljövinster. Sträckan Falun–Grycksbo är ett utmärkt exempel och genom det här projektet kan vi konstatera att det funkar lika bra att elcykla, säger Daniel.

Högsta betyg för upplevelsen

I utvärderingen av projektet gav deltagarna upplevelsen av själva cyklingen betyget 10 av 10 möjliga.

– De tyckte till exempel att motorn på cykel gör det lättare och roligare att pendla. Med facit på hand så hade det inte tagit så mycket längre tid att cykla än att ta bussen till stan eller Grycksbo. Ska jag summera deras erfarenheter så tyckte deltagarna att det var bra för miljön, hälsan och plånboken, säger Daniel.

Parkering med cykelställ

Testresenärarena gav också idéer på förbättringar som skulle kunna underlätta framtida elcyklande. En sak som kom upp bland deltagarna var parkering.

– Det var svårt att hitta något att låsa fast cykeln i. Cykelställ med bygel för fastlåsning vore bra. För oss på Falu Energi & Vatten var det intressant att utvärdera deltagarnas beteende kring laddning av cyklar och om det finns behov av publika laddstationer. Den samlade uppfattningen var att det fungerar bra att ladda hemma och på jobbet, däremellan behövdes det sällan påfyllning i batteriet, säger Daniel.

När projektet avslutades lämnade deltagarna tillbaka cyklarna. Numera används de av kommunens hemtjänst och personal på Falu Energi & Vattens olika arbetsplatser.

Gröna siffror för klimatet

Falu Energi & Vatten är ett energiföretag som tänker på miljön och klimatet. Men hur påverkar våra verksamheter klimatet? Sedan 2014 får vi svaren i ett årligt klimatbokslut.

Moa Swing
Gustafsson

Ett klimatbokslut analyserar företagets klimatpåverkan, hur den förändras över tid och möjligheter att påverka den. Falu Energi & Vattens första klimatbokslut visade gröna siffror. Tillsammans med våra kunder, Faluborna, minskade vi koldioxidutsläppen med 146 400 ton jämfört med individuella lösningar. Bokslutet för 2014 visade till exempel att våra kollektiva lösningar, som fjärrvärme, är mycket resurseffektivare och har lägre klimatpåverkan än individuella lösningar.

Hur gick det då i bokslutet för 2015? Jo, vi fortsätter att visa bra siffror. Till och med grönare siffror än tidigare år. Totalt bidrog vi till att minska koldioxidutsläppen med 150 100 ton. Moa Swing Gustafsson är doktorand på Falu Energi & Vatten och tillsammans med konsultföretaget Profu har hon arbetat med årets rapport.

Hur mycket är 150 100 ton?

– Det motsvarar ungefär lika mycket som de totala utsläppen i Falu kommun. I den senaste statistik för 2013 var kommunens totala utsläpp av koldioxid cirka 160 000 ton. Utan oss hade alltså utsläppen i kommunen varit dubbelt så stora.

Vi har med andra ord en väldigt klimatsmart verksamhet?

– Ja, det har vi. Jag skulle vilja säga att vår verksamhet är väldigt viktig för klimatarbetet i Falun. Vi har till och med en positiv klimatpåverkan.

Vad är det som gör att vi kan visa positiva siffror?

– Den största anledningen är att våra kunder har valt just oss och våra klimatsmarta lösningar. Genom en storskalig kollektiv lösning blir vi också effektivare, vilket bidrar till en mindre klimatpåverkan.

Vad kan vi göra bättre?

– Det vi kan göra är att fortsätta effektivisera vår verksamhet för att även i framtiden erbjuda klimatsmarta lösningar. Men de som kan göra den största skillnaden är våra kunder, genom att bland annat välja lösningar som fjärrvärme, minimera hushållsavfallet och återanvända ännu mer.

Varför är det viktigt att göra ett klimatbokslut?

– Klimatbokslutet hjälper oss att följa upp vår verksamhet för att hitta områden där vi kan bli ännu bättre. Det är även ett viktigt verktyg för att kommunicera ut klimatnyttan av vår verksamhet till våra kunder, kommuninvånare och andra intresserade.

Vill du veta mer? Ladda ner klimatbokslutet för 2015.

Beräkningarna är gjorda i koldioxidekvivalenter (CO2e). Det är ett sammanvägt mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika växthusgaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket fossil koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet.

Exempel på hur mycket vi minskat klimatpåverkan under 2015:

Om alla invånare i Falun avstod från att köra bil under cirka 21 månader skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som Falu Energi & Vatten bidrog med under 2015.

Antalet invånare i kommunen 2015-12-31 var 57 062. Falu Energi & Vattens verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på cirka 150 000 ton CO2e. I genomsnitt kör varje invånare i kommunen cirka 720 mil per år (enligt miljömålsindikatorn ”Körsträcka med bil”, statistik från 2014). Det genomsnittliga utsläppet från en personbil i Sverige (2011 års genomsnittliga WTW-utsläpp för personbilar, samtliga drivmedel, enligt Trafikverket) var 0,21 kg CO2 per km. Den totala körsträckan för kommunens invånare uppgår då till cirka 41 miljoner mil, vilket genererade ett utsläpp på drygt 86 000 ton CO2. Falu Energi & Vattens utsläppsreduktion motsvarar därmed cirka 21 månaders bilåkande för alla invånare i kommunen.

Om alla invånare i kommunen avstod från att ”shoppa” under cirka 32 månader skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som Falu Energi & Vatten bidrog med under 2015.

Antalet invånare i kommunen 2015-12-31 var 57 062. Falu Energi & Vattens verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på cirka 150 000 ton CO2e. Den genomsnittliga besparingen per kommuninvånare blir därmed cirka 2 630 kg CO2e per år. Med ”shopping” avses den privata konsumtionen av kläder och skor, datorer, telefoner, tv-apparater, skönhetsprodukter, sportutrustning m.m. Det vill säga den konsumtion som inte platsar in inom övriga tre kategorier av privat konsumtion (Äta, Bo och Resa). Definitionen är hämtad från Naturvårdsverkets rapport ”Konsumtionens klimatpåverkan” från 2008. Aktiviteten ”shoppa” genererade enligt Naturvårdsverket i snitt drygt 1 ton CO2e per capita (avser 2003 års statistik). Det innebär att Falu Energi & Vattens klimatbesparing motsvarar att alla invånare i kommunen avstår från att shoppa i cirka 32 månader.

Falu Energi & Vatten har under 2015 bidragit till att minska utsläppen av koldioxid lika mycket som om alla invånare i kommunen avstod från att äta kött i cirka 3,5 år.

Olika köttslag har olika utsläpp, men ett medelvärde för 1 kg kött (nöt, gris, lamm, kyckling) ligger på cirka 15 kg CO2e. Antalet invånare i kommunen 2015-12-31 var 57 062. I Sverige äter man cirka 45-60 kg kött per person och år (beroende på vilken statistik man utgår ifrån, se t.ex. rapporten ”Köttkonsumtionen i siffror” utgiven av Jordbruksverket 2013). Här har vi antagit att genomsnittssvensken äter 50 kg ”medelkött” enligt ovan. Falu Energi & Vattens verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2015 för en besparing på cirka 150 000 ton CO2e, vilket motsvarar cirka 42 månaders köttkonsumtion för kommunens invånare. Omkring 20-25 % av utsläppen av växthusgaser från svenska hushåll kommer från maten. Av matkonsumtionen är kött den matvara som ger störst utsläpp.

Skid-VM gav nytta för framtiden

Se film från skid-VM 2015

Under skid-VM i Falun 2015 ansvarade Falu Energi & Vatten för flera infrastrukturområden. Vi levererade fjärrvärme, inte bara till de befintliga byggnaderna på Lugnetområdet, utan även till provisoriska byggnader och tält. Vi såg till att elförsörjning, vatten, bredband och reservkraft fungerade på bästa sätt. Dessutom hade vi upparbetat ett mycket hållbart system för återvinning av avfall. Efter VM lever flera av våra satsningar vidare. Vi vill berätta om några.

Smart att använda fjärrvärme

En av våra stora satsningar till skid-VM i Falun var att använda fjärrvärme i de tillfälliga byggnaderna och tälten under evenemanget. En satsning som kommer till nytta även framöver.

Redan 2014, under det så kallade ”För-VM”, provade vi att använda fjärrvärmenätet till uppvärmning av tillfälliga tält på VM-området. Det visade sig vara enkelt och effektivt.

– Det är enkelt att koppla in ett tält till fjärrvärmenätet så länge fjärrvärmeledningarna finns i närheten, förklarar Margareta Eriksson som är distributionschef för fjärrvärmen.

Via en värmeväxlare blåstes värmen in med hjälp av fläktar. I vanliga fall används ett mobilt dieselaggregat eller en oljepanna för att värma upp de tillfälliga byggnaderna.

– Jämfört med ett dieselaggregat är fjärrvärmen bättre, eftersom den inte ger upphov till avgaser och har en ljudlös drift. Dessutom är det platsbesparande, säger Margareta.

Hyra ut mobil värmeväxlare

Beräkningar som gjorts i efterhand visar även att det fanns ekonomiska fördelar med fjärrvärme. Lösningen som togs fram till VM är nämligen möjlig att använda under andra evenemang. Till restaurangtältet vid gamla Postenparkeringen i centrum användes en specialbyggd värmeväxlare som är inbyggd i en container. Den är mobil och går även att använda i andra städers fjärrvärmenät.

– Det innebär att vi har möjlighet att hyra ut värmeväxlaren. Vi har lyckats visa att fjärrvärme är ett konkurrenskraftigt alternativ, även vid tillfälliga evenemang. Nu hoppas vi kunna sprida idén till andra städer, säger Margareta.

Eftertraktade sorteringsstationer

Inför skid-VM var ribban högt satt för återvinningsverksamheten. Målet var att VM skulle lämna ett så litet miljömässigt fotavtryck som möjligt.
– Vi ville skapa ett enkelt system för återvinning och det var viktigt att det fanns många sorteringsstationer. Besökarna skulle alltid ha nära till en sorteringsmöjlighet, berättar återvinningschefen Hanna Bergman.

För att skapa en lyckad återvinning av avfallet tog vi fram speciella typer av sorteringsstationer. Stationerna visade på ett enkelt och tydligt sätt var och hur besökarna skulle sortera.

– Vi stripade upp stationerna med ett enkelt budskap och jobbade även med färgsystem för att det skulle vara lätt att känna igen sorteringsvalen. Likadana stationer fanns både på arenan, i staden och längs promenadstråken.

Köpt stationer till Lugnet

Totalt togs det fram 140 sorteringsstationer till skid-VM. Idag används de flitigt under andra arrangemang i Falun och Lugnet har köpt in ett antal för permanent bruk.

– Det var viktigt för oss att ta fram ett system som också skulle kunna användas efter skid-VM. Ett antal stationer används nu kontinuerligt på Lugnet och vissa har sålts till andra kommuner. Eftersom stationerna är uppbyggda med vanliga sopkärl, så kommer de även finnas kvar i vår ordinarie verksamhet.

Sortering vid vallabodarna

För att ta hand om farliga kemikalier fanns det även ett särskilt system för sortering vid landslagens vallabodar. I dag innehåller vallor högfluorerande ämnen, så kallade PFAS, som har till uppgift att vara vattenavvisande och skydda mot smuts och fett. Dessa ämnen är väldigt svåra att bryta ner och behöver en bra hantering.

– Vi gjorde ett försök att ta emot det farligt avfallet direkt vid vallabodarna, men tyvärr fungerade det inte i den utsträckning som vi hade hoppats på. Om det berodde på att man inte vill avslöja vad man vallar med eller om budskapet inte gick fram ordentligt är svårt att säga. Jag tror att vi behöver fortsätta jobba med frågan i dialog med skidförbundet, för att få till bra lösningar vid framtida arrangemang.

WiFi-nät flyttades ner till centrala Falun

Inför skid-VM byggde vi upp ett stort trådlöst WiFi-nät på Lugnet i Falun. Närmare 200 accesspunkter monterades upp för att kunna klara 20 000 samtidiga användare av nätet. Sommaren 2015 flyttades delar av nätet ner till centrum i Falun.

Johan Engström

Redan när WiFi-nätet började att byggas på Lugnet fanns planer på flytta ner delar av det till stadskärnan i Falun.

– Vi visste redan då att det skulle bli överkapacitet på Lugnet efter att skid-VM var avklarat. Sommaren 2015 flyttade vi ner nätet till stadskärnan, som ett komplement till vårt fibernät Falu Stadsnät. Vi blir mer och mer uppkopplade både i hemmen och när vi rör oss på andra platser. Ett WiFi-nät gör det möjligt, säger Johan Engström, säljare på Falu Energi & Vatten.

Hur skiljer sig WiFi-nätet mot 3G och 4G?

– WiFi-nätet i centrum är ett högkapacitetsnät som ger snabbare hastighet inom ett begränsat område. Använder du WiFi-nätet behöver du till exempel inte använda ett mobilt bredband för att surfa. Du kan istället spara på surfpotten, som nästan alltid är begränsad till viss mängd.

I dag sträcker sig WiFi-nätet från Knutpunkten i centrala Falun upp till Nybrogatan, efter Östra Hamngatan och Holmgatan. Det täcker in centrala platser som till exempel Stora Torget, Fisktorget, Holmtorget och Geislerska parken. Hur kan jag använda nätet när jag besöker dessa platser?

– Under sommaren och hösten 2015 testade vi att ha WiFi-nätet öppet. Sökte man efter en trådlös uppkoppling så var det möjligt att ansluta sig till vårt nät helt gratis. I dag är det inte öppet, utan vi öppnar upp vid olika evenemang. Att driva ett WiFi-nät innebär kostnader och för att kunna erbjuda en gratis uppkoppling behöver vi hitta en samarbetspartner.

Vilka tror du kommer att använda nätet?

– På sikt kan vi erbjuda olika inloggningsalternativ, vissa kanske gratis och andra som betaltjänster. För besökare så kan det till exempel vara fritt en viss period eller en viss surfmängd. Sidor med allmännyttig information kan vara helt gratis att surfa runt på, medan de som vill använda nätet till annat, som till exempel att titta på film, får betala för det.

Världens mest klimatsmarta skid-VM i modern tid

Skid-VM i Falun lyckades, trots sin storlek, begränsa de negativa miljöeffekterna. Enligt en rapport från konsultföretaget ÅF var de totala utsläppen i Falun lägre än utsläppen i samband med skid-VM i Oslo 2011.

Inför skid-VM i Falun blev evenemanget certifierat som ett hållbart evenemang enligt ISO 20121. VM-organisationen tog bland annat fram en hållbarhetsplan som utgick ifrån visionen för evenemanget: Bästa VM i nordiska skidgrenar någonsin ur miljösynpunkt – på en arena som är fossil- och utsläppsfri.

Vi har sammanställt utdrag från rapporten ”Beräkning av klimatpåverkan – Skid-VM 2015 Falun” som tagits fram av ÅF på uppdrag av Falun 2015. ÅF:s beräkningar visar arrangemangets klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp och det är en viktig rapport som bekräftar att vi lyckades sänka utsläppen för hela arrangemanget. Mycket tack vare Faluns energisystem.

Några delar ut rapporten

Evenemangets totala klimatbelastning

Resultatet visar beräkningar gjorda på de fem huvudkategorierna. Transporter stod för hela 64 % av den totala klimatbelastningen. De tre största kategorierna ”transporter”, ”hotell och mat” samt ”snö, merchandise och avfall” stod för 95 % av belastningen.

Energianvändningen förväntas i normalfallet vara en betydande post i liknande arrangemang, men ett medvetet val i energileveranser med mycket låg eller ingen klimatpåverkan sänkte den summerade belastningen till, i sammanhanget, mycket låga nivåer.

För att nå visionen i hållbarhetsplanen kompenserade Falu Energi & Vatten klimatbelastningen genom att bidra med utsläppsrätter i motsvarande grad.

Huvudkategori Ton CO₂ ekv
Transporter 2 221
Energianvändning 138
Infrastruktur 23
Hotell och mat 442
Snö, merchandise och avfall 647
Totalt 3 473

Energianvändning

Energianvändningen har normalt en stor påverkan för klimatbelastningen. Under skid-VM i Falun levererade Falu Energi & Vatten både el och värme med mycket låg miljöpåverkan.

Totalt använde cirka 220 byggnader, bodar eller tält, värme och verksamhetsel under arrangemanget. Det var permanenta byggnader på Lugnets område, men även till exempel mattält, sponsortält, 150 vallabodar, kommentatorshytter och omklädningstält.

Elanvändning ute på Lugnetområdet utgjordes till största delen av belysning.

Biodiesel avser uppvärmning av tillfälliga tält samt stand-by drift av 10 reservkraftaggregat.

Kategori m3 kWh kg CO₂/kWh Ton CO₂ ekv
El 478 396 0 0
Fjärrvärme 597 000 0,013 7,8
Biodiesel 89,3 833 300 0,15 127,5
Total 138

Snö, merchandise och avfallshantering

Snöhantering avser produktion av cirka 130 000 kubikmeter konstsnö med transport och utläggning. Merchandise avser alla VM-produkter som producerats för försäljning.

Avfallshantering avser just hantering av avfall uppsamlat på totalt 130 återvinningsstationer.

Kategorier Ton CO₂ ekv
Snöhantering 59
Avfallshantering 96
Merchandise 492
Total 647

Jämförelser med Oslo 2011

Beräkningen kan inte jämföras rakt av med den som utfördes för VM i Oslo 2011.
Systemavgränsningarna är inte de samma. Om en förenklad justering av systemgränserna för Falun 2015 görs genom att ta bort transporter för publik utanför Falun, flyg för media samt att vi även tar bort hotell och mat för media så får vi följande bild:

Rapporten visar att skillnaden vid de båda arrangemangen framför allt består av:

  • Falun hade en betydligt mindre klimatpåverkan i sin energianvändning.
  • Betydligt mindre investeringar i infrastrukturen gjordes inför Falun 2015 än Oslo 2011.
  • En betydligt mindre klimatpåverkan inom transporter, låg andel bilburen publik.

Fotnot: Beräkningarna bygger på underlag från ansvariga i VM-organisationen samt Falu Energi & Vatten.

Nu är hela kommunen laddat för elbilar

I slutet av 2015 installerade Falu Energi & Vatten två nya snabbladdningsstationer för elbilar. Den ena på Centralvägen i Svärdsjö och den andra vid Korsvägen i Bjursås. Det innebär att elbilister kan köra i hela Falu kommun, utan problem med räckvidden.

Totalt finns det fem snabbladdare utspridda över hela kommunen, två i centrala Falun och en vardera i Enviken, Svärdsjö och Bjursås. Placeringen av de olika snabbladdningsstationerna är noga utvalda, för att uppnå maximal nytta för både kommuninnevånarna och förbipasserande trafik.

Alla kan köra på el

Den geografiska spridningen innebär att Falu kommun nu har unika förutsättningar för elbilstrafik. Var man än befinner sig i kommunen, har man som mest 25 kilometer till närmaste snabbladdningsstation.

– Snabbladdaren fyller bilen med upp till 100 kilometer räckvidd på 15 minuter. Så nu kan alla bilar, som färdas inom kommunens gränser, köra på el utan problem. Nu finns alla möjligheter för kommunala verksamheter, lokala företag och privatpersoner att göra en stor insats för klimatet och luften i Falun. Genom att ersätta sina fossildrivna bilar med elbilar, kan man nu köra på ren och lokalproducerad el, berättar Daniel Asplund som arbetat med laddinfrastrukturen sedan 2010.

Användningen av laddstationer växer

Utöver de fem snabbladdningsstationerna i Falu kommun finns även många långsamma och halvsnabba laddstolpar vid bland annat Lugnet, Falu Gruva, Sundborns kraftstation och på flera parkeringar i centrala Falun. Laddstationerna används allt mer, i takt med att elbilarna blir fler.

– Ibland är det kö till snabbladdaren vid ICA Maxi. Sedan stationen invigdes för två år sedan har den laddat elbilar med 14 200 kWh, vilket räcker till ungefär 8 000 elbilsmil. Hade samma sträcka körts med en typisk miljödieselbil, kan man säga att snabbladdaren har ersatt cirka 4 000 liter diesel och 10 ton koldioxidutsläpp, förklarar Daniel.

Positivt för handeln

Det finns även planer på att utöka infrastrukturen med ytterligare någon snabbladdningsstation i centrala Falun.

– Vi har sett exempel på bilister som åker från grannkommuner till Falun för att storhandla, bara för att det finns så bra möjligheter att ladda sin elbil här. Att vår infrastruktur inte bara gynnar miljön, utan även handeln i Falun är så klart en positiv bieffekt.

Hur är det att köra elbil till jobbet?

Mats Andersson är elmontör på Falu Energi & Vatten. Han är också en av de fjorton medarbetare som valde att leasa en elbil som förmånsbil under tre år. Nu har över halva leasingtiden gått och vi undrar hur han upplevt tiden med elbil.

Varför valde du elbil?

– För mig passade det väldig bra. Jag bor i Svärdsjö och har ett pendlingsavstånd till jobbet på cirka tre mil. Då räcker en laddning gott och väl både fram och tillbaka. Sedan tyckte jag också att det skulle vara kul att testa.

Hur är det att köra elbil?

– Det är en härlig känsla att sätta sig i den. Den går så tyst och ligger väldigt bra på vägen.

Vilka är de största fördelarna?

– Att den är miljövänlig. Det tycker jag är den viktigaste anledningen för att skaffa elbil.

Finns det några nackdelar?

– Det enda är att jag skulle vilja kunna utnyttja den till lite längre resor. Men då krävs väldigt mycket planering kring laddningsmöjligheter. Här i Falun är i alla fall utbyggnaden av laddare på stark frammarsch. Hoppas att det blir så i hela landet.

Vad tycker du om satsningen?

– Jag tycker att det är väldigt bra att det kommer ut fler elbilar i trafiken. Det blir en spridningseffekt eftersom fler pratar om elbilarna. Ju fler som förstår fördelarna med elbilar desto bättre.

Fotnot: Elbilsförmånen är ingen kostnad för Falu Energi & Vatten, utan betalas genom avdrag på de anställdas lön. Satsningen ingår i ett elbilsprojekt och resultatet kommer att rapporteras till Energimyndigheten som är delfinansiär. När elbilarna slår igenom på bred front kommer vi som elnätsägare förmodligen att bli påverkade på ett eller annat sätt. Genom att redan nu få ut fler elbilar på vägarna sprider vi kunskap och medvetande bland Faluborna. Samtidigt kan vi få tillbaka värdefulla erfarenheter för att anpassa vår laddinfrastruktur till framtidens fordon.

Bostadsrättsföreningen som prioriterar miljön

Miljöbesparing måste få kosta lite, det vinner vi alla på. Så resonerade styrelsen för bostadsrättsföreningen Främby Gård i Falun inför investeringarna i laddstationer till elbilar och en solcellsanläggning vid garagen.
– Idén väcktes när en av våra medlemmar skulle köpa elbil och undrade om det fanns några planer på laddstolpar, förklarar Christer Kling, som är föreningens ordförande.

Främby Gård är en bostadsrättsförening som sedan många år tillbaka valt en miljövänlig linje. För 20 år sedan fick föreningen ett miljöstipendium från bostadsrättsorganisationen HSB för investering i en kompostanläggning. Nu fortsätter man alltså resan med laddstationer för elbilar och en solcellsanläggning. Projektet går under namnet ”Sol i tanken – en strålande idé”.

– Det blir en tydlig symbolisk effekt att man kan ladda bilen direkt med solljuset, säger Christer och berättar att man även satt upp en digitala tavla som visar effekten för stunden.

”Ökar föreningens goodwill”

Falu Energi & Vatten har hållit i hela projektet, men föreningen har stått för ekonomin.

– Investeringen är på cirka 240 000 kronor, men miljöbesparingen måste få kosta lite. Dessutom ökar det föreningens goodwill och det blir attraktivare att bo här. Fler kommer att få möjlighet att ladda sin elbil här.

Brf Främby Gård är numera helhetskund då även fjärrvärme, el och sophantering levereras av Falu Energi & Vatten.

– Vi är mycket nöjda med att elen vi köper är garanterat grön, säger Christer och visar upp ett inramat intyg som hänger på väggen i föreningslokalen.

Falun bygger världens grönaste datacenter

Se film om EcoDataCenter

Behovet av datacenter runt om i världen ökar och redan i dag överstiger internettrafiken per timme hela den årliga trafiken för år 2000. Det gör datacenter till en av framtidens stora basindustrier. Ungefär som pappersindustrin har varit hittills. I Falun bygger vi världens grönaste datacenter.

Datacentret som vi kallar EcoDataCenter kopplas in i stadens redan befintliga energisystem som bygger på helt förnyelsebar energi. Kylningen av servrarna sker med hjälp av överskottsenergi från kraftvärmeverket och elen kommer enbart från förnyelsebara energikällor som sol, vind, vatten och biobränsle.

Tar tillvara på restvärmen

Energisystemet som används i Falun kan också samla upp restvärmen från datacentret. Värme som många av dagens datacenter släpper direkt ut i fria luften. Man eldar bokstavligt talat för kråkorna och riskerar att få en lokal temperaturökning i området – så kallade heat islands. I Falun återanvänds restvärmen istället, i form av fjärrvärme till stadens bostäder. Vårt samlade tillvaratagande av energin gör att vi kan minska på de redan mycket låga koldioxidutsläppen. På det viset går vi från att vara klimatneutrala till att bli klimatpositiva.

Unik anläggning

EcoDataCenter blir en unik anläggning och den första i norra Europa som kan erbjuda en energioptimering i så hög klass. Förutom kravet på kylning är det också viktigt att energiförsörjningen är avbrottsfri och att övrig säkerhet, som brand- och inbrottssäkerhet, är av högsta klass.

Följ utvecklingen av datacentret på EcoDataCenter.

EcoDataCenter på Sustania100

Under 2015 blev EcoDataCenter utsedd till en av världens mest hållbara innovationer i den årliga guiden Sustania100.

Ladda hem guiden och läs om EcoDataCenter på sidan 93.

Av totalt 1 500 innovationer blev EcoDataCenter vald som en av de 100 mest intressanta i världen och en av de tio bästa inom kategorin IT.

Sustainia100 är en guide för världens 100 mest intressanta hållbarhetslösningar. Guiden visar tillgängliga projekt, initiativ och teknik som ligger i spetsen inom hållbara lösningar. De 100 mest intressanta lösningarna väljs ut och granskas av experter från välkända forskningsorganisationer. Förhoppningen är att lösningarna ska inspirera investerare, företagsledare, beslutsfattare och konsumenter över hela världen till att utforma en hållbar framtid.

Bakom Sustania100 finns kända och erkända organisationer som FN:s Global Compact, Connect4Climate, Regions20 och Världsnaturfonden WWF. Organisationer som samverkar för att påskynda en hållbar omvandling av industrier och livsstilar.

EcoDataCenter får stöd av Naturvårdsverket

I slutet av 2015 blev det också klart att regeringens myndighet för miljöfrågor, Naturvårdsverket, delar ut 20 miljoner kronor till EcoDataCenter.

Stödet kommer från satsningen Klimatklivet som ska stötta lokala klimatinvesteringar som minskar utsläppen av växthusgaser och öka farten i klimatarbetet.

– Genom Klimatklivet har vi fått ett erkännande från regeringshåll att vår idé är helt rätt i tiden. Datacenter kan vara Sveriges nya basindustri och det är viktigt att vi från början hanterar det rätt ur ett systemperspektiv. Precis som vi har tänkt göra i Falun, säger Per Dahlberg, vd för Falu Energi & Vatten.

Viktig del av ”Paris-avtalet”

Stödet ges först och främst till de insatser som ger störst varaktig minskning av utsläpp av växthusgaser per investeringskrona. EcoDataCenter tilldelades stödet för arbetet med att integrera ett datacenter i stadens lokala energisystem och på det sättet kunna återvinna spillvärmen. Satsningen på Klimatklivet är också en viktig del i ”Paris-avtalet” som innebär att världens länder ska arbeta för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Avtalet är till stor del beroende av lokala aktiviteter för ett bra genomslag globalt.

Fotnot: Satsningen Klimatklivet är en del av den statsbudget som riksdagen beslutat om för 2016. Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar. Under 2015 uppgick stödet till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor per år kommer att delas ut för klimatinvesteringar för 2016, 2017 och 2018. Källa: Naturvårdsverket.se

Ledningarna mellan Falun och Borlänge

Se film om ledningarna

Tankarna om ett gemensamt fjärrvärmenät för Falun och Borlänge har funnits sedan 1984. När motorvägen byggdes mellan städerna var det nära. Men det var inte förrän det blev aktuellt med en vattenledning från Lennheden som drömmen blev verklighet. Nu ligger fjärrvärme och vatten i samma dike.

30 år av fjärrvärmeutveckling

1984

Spillvärme från Svavelsyrafabriken används i fjärrvärmenätet som börjar byggas. Lasarettets panncentral används som reserv. Två personer arbetar med fjärrvärme inom Falu Energiverk.

1987

Två oljepannor förstärker produktionen vid HVC (Hetvattencentral) Syra.

1989

De två oljepannorna konverteras till gasol

1991

Ny panna ersätter ångpannor på HVC vid Falu lasarett.

1993

Kraftvärmeverk 1 byggs vid Västermalmsverket.

1997

Panna 1 tas i bruk vid HVC på Dalregementet.

1998

Västermalmsverket förstärks med HVC-reserv med oljepannor.

2001

HVC vid Falu lasarett kompletteras med ny panna.

2002

Panna 2 tas i bruk vid HVC på Dalregementet. Falu Energi & Vatten AB tar över fjärrvärmenätet i Svärdsjö från Landstinget Dalarna och en ny panna byggs. Fjärrvärme levereras i Grycksbo där en HVC byggts.

2003

Ny panna för deponigas.

2006

Kraftvärmeverk 2 vid Västermalmsverket tas i drift. Fjärrvärme levereras i Bjursås från pelletspannan vid skolan.

2009

Västermalmsverket producerar fjärrkyla till fjärrkylenätet som börjar byggas.

2010

Ny HVC står färdig i Bjursås.

2011

Pelletsfabriken byggs vid Västermalmsverket. 30 personer arbetar med produktion av fjärrvärme, fjärrkyla, el och pellets.

2014

Fjärrvärmenätet i Falun och Borlänge kopplas ihop.

2015

Ett år efter driftstarten kan vi konstatera att ledningen fungerar som planerat.

Visste du att…

… fram till slutet av 2015 hade vi 2 700 fjärrvärmecentraler igång i villor, flerbostadshus och företag i Falun. Vi har också 25 centraler i Svärdsjö, 16 i Grycksbo och 28 i Bjursås. Det finns även 17 anläggningar för fjärrkyla i Falun.

 

Resan till det nya dricksvattnet

1890

Falu kommun funderar på att hämta vatten från Norr Amsberg, Borlänge.

1953

Ledningen från ytvattentäkten i Rogsjön klar.

1990

Provborrningar vid Lennheden i Borlänge.

2008

Beslut om gemensam vattentäkt i Lennheden för Falun och Borlänge.

2010

Falu Energi & Vatten och Borlänge Energis vattenproduktionsbolag, Lennheden Vatten AB, bildas.

2011

Ledning från Lennheden till Tjärna vattenverk i Borlänge byggs. Byggstart Lennhedens vattenverk.

Våren 2013

Lennhedens vattenverk klart.

Augusti 2013

Vatten från Lennheden kopplas in till Borlängeborna.

Hösten 2013

Ombyggnation av Tjärna vattenverk startar.

Vintern 2013

Arbetet med ledningen mellan Tjärna vattenverk och fördelningsstation i Pilbo startar.

Hösten & vintern 2014

Ledningen mellan Tjärna och Pilbo beräknas vara klar. Uppdatering av Tjärna vattenverk är klart. Spolning och provtagning av ledningar och vatten.

Våren 2015

Faluborna får vatten från Badelundaåsen i Borlänge – 124 år efter att diskussionerna startade.

Vi finns i din vardag

Falu Energi & Vatten är ett företag som hela tiden finns närvarande i människors vardag. Vad vi levererar och på vilket sätt speglar vårt förhållningssätt till våra kunder.

Våra ledstjärnor – pålitlig, effektiv och uthållig – utgör grundstenarna i vårt förhållningsätt till kunderna. Vi vill att våra kunder ska uppleva oss som öppna och ärliga. Vi tar ansvar och skapar trygghet samtidigt som vi är kreativa och hittar nya lösningar för att nå våra mål.

Hos oss arbetar många olika yrkeskategorier som till exempel energi- och miljöingenjör, ekonom, drifttekniker, IT-tekniker, kommunikatör, elektriker, projektledare, kundservicepersonal, receptionist, montör och renhållningsarbetare.
Våra medarbetare erbjuds en trygg anställning i ett framåt företag med möjligheter till personlig utveckling.

Caroline Persson

Ålder 35, Yrke Teamledare för kundtjänsten, Anställd antal år 2,5

Utbildning och erfarenhet

Kurser inom marknadsföring och turism på Karlstads universitet. Erfarenhet från kundtjänster inom hotell och elnät utomlands, administratör samt butikschef.

Intressen

Oj, mycket… Det viktigaste är ändå att få resa, umgås med vänner och sjunga.

Johan Karlgren

Ålder 46, Yrke Elektriker, Anställd antal år 10

Utbildning och erfarenhet

Elektrikerutbildning och elkraftstekniker.

Intressen

Teknik, bilar, hus och byggnationer, MTB-cykling och utförsåkning – gärna offpist.

Emmelie Ornell

Ålder 27, Yrke Projektör för stadsnät, Anställd antal år 1

Utbildning och erfarenhet

Högskolexamen som byggarbetsledare. Jobbat ett år som arbetsledare på byggföretag.

Intressen

Att umgås med sambo och vänner, resa och vistas i naturen. Spinningledare på Friskis & Svettis i Borlänge. Största intresset just nu är renoveringen av sommarstugan.

Therese Carlsson

Ålder 43, Yrke Projektledare för vatten & avlopp, Anställd antal år 2

Utbildning och erfarenhet

Biolog med sötvatteninriktning.

Intressen

Löpning, vänner och familj.

Mikael Sernbring

Ålder 38, Yrke Chaufför på återvinningen, Anställd antal år 5

Utbildning och erfarenhet

Bygg- och anläggningsprogrammet, lastbilschaufför på olika företag.

Intressen

Familjen, löpträning, innebandy och trädgården.

Om Falu Energi & Vattens medarbetare får välja musik.
Lyssna och känn energin!

Företagsledningen

Per Dahlberg

Ålder 49, Yrke VD, Anställd antal år 10

Utbildning och erfarenhet

Civilingenjör med inriktning maskinteknik. Tidigare vice VD för Falu Energi & Vatten och affärsområdeschef för el & stadsnät, marknadschef på Ericsson, utvecklingschef inom maskinindustrin.

Intressen

Motorcykel, skoter, mekverkstaden, husrenovering och elgitarrer.

Bengt Östling

Ålder 45, Yrke Vice VD och affärsområdeschef för kraft, värme & kyla, Anställd antal år 11

Utbildning och erfarenhet

Ingenjör med inriktning kraft och värmeteknik. Arbetat många år inom energibranschen med allt från affärsutvecklings- och marknadsuppdrag till drift och underhåll av kraftverk, både i och utanför Sverige. Senast hos Foster Wheeler och dessförinnan inom Vattenfallkoncernen.

Intressen

Familjen, hus, trädgård, bärplockning och matlagning.

Fredrik Wemming

Ålder 39, Yrke Elnätschef, Anställd antal år 1

Utbildning och erfarenhet

Civilingenjör med inriktning elektroteknik. Tidigare projektledare på ABB, systemkonstruktör på Forsmarks kärnkraftverk samt elkraftkonsult hos Carl Bro (före detta Sydkraft konsult).

Intressen

Med tre små barn och en hund tar familjen det mesta av tiden, som annars spenderas på friluftsliv, odling och kultur.

Hanna Bergman

Ålder 43, Yrke Återvinningschef, Anställd antal år 9

Utbildning och erfarenhet

Civilingenjör med inriktning teknisk miljövård. Arbetat på SÖRAB (kommunalägt avfallsföretag) i 8 år samt på Länsstyrelsen Dalarna i 2 år.

Intressen

Träning i alla former (löpning, cykel, skidor) och djur. Äger just nu två hundar och en katt, men är också hästälskare och har ridit i många år.

Johanna Hansson

Ålder 45, Yrke Ekonomichef, Anställd antal år 6

Utbildning och erfarenhet

Civilekonom med inriktning mot ekonomistyrning, har teknisk bakgrund som gymnasieingenjör. Tidigare arbetat inom transport- och anläggningsbranschen (MaserFrakt i 10 år) och industrin (ABB i 6 år).

Intressen

Familjen, reser gärna, engagerad idrottsförälder och försöker med varierad framgång att hålla den egna konditionen uppe.

Ulrica Modigs

Ålder 50, Yrke HR-chef, Anställd antal år 4

Utbildning och erfarenhet

Examen innehållande pedagogik, juridik, ekonomi, folkhälsovetenskap och humanbiologi. Arbetat med personalfrågor de senaste 12 åren, strategisk HR som till exempel ledarutveckling, employer branding och verksamhetsutveckling.

Intressen

Idrott och motion i olika former, särskilt skidåkning på längden. Gillar även att läsa böcker när det finns tid.

Mål för 2020

För att lyckas med framtida utmaningar har Falu Energi & Vatten ett antal övergripande mål som tar oss närmare visionen ”100 % nöjda kunder – i dag och i morgon”.

Vår största utmaning är att ständigt utveckla Falu Energi & Vattens kärnverksamheter så att de är effektiva, konkurrenskraftiga och hållbara. Vi tror att det är framgången för att kunna leverera prisvärda produkter och tjänster till våra kunder.

Målen ger oss en bild av vad vi ska uppnå och hur vi ska komma dit. Alla våra mål är mätbara för att vi ska kunna följa dem och se att vi utvecklas i rätt riktning. Med en fungerande målstyrning blir det lättare att prioritera, både som organisation och för alla som jobbar på Falu Energi & Vatten. Det stärker också engagemanget hos oss alla.

Kundmål: Enkelt och nära

Vi är ett företag som hela tiden finns närvarande i människors vardag. Att bidra till en enkel och bekväm vardag är vårt grundläggande uppdrag. Vad vi levererar och på vilket sätt vi gör det, speglar vårt förhållningssätt till våra kunder. Som kund ska du uppleva oss som öppna, ärliga och tillgängliga. Du ska känna att vi tar ansvar och skapar trygghet, samtidigt som vi är kreativa och hittar nya lösningar. Vi ska också arbeta för att du får lokalproducerade och prisvärda produkter med rätt kvalitet.

  • 2020 ska företagets kundnöjdhetsindex* vara 8,0.
  • 2020 ska företaget ha nått placering 50** i Nils Holgersson-undersökningen.

* Ett kundnöjdhetsindex är ett mått för hur kunden upplever oss som leverantör. 10 är max.
** Placering 1 är bäst bland Sveriges 290 kommuner.

Medarbetarmål: En attraktiv arbetsgivare

Engagerade chefer och motiverade medarbetare är en förutsättning för att företaget ska fortsätta utvecklas. En viktig del av vår verksamhet utgörs av möten och kontakter med kunder och kollegor. Det är i dessa möten som kvaliteten i verksamheten skapas. Arbetsmiljön har också stor betydelse för vår produktivitet, kvalitet och möjlighet att nå våra mål. Vi ska må bra på jobbet och därför är det viktigt att vi har ett aktivt arbetsmiljöarbete.

  • 2020 ska företagets prestationsindex* vara 8,0.
  • 2020 ska andelen medarbetare som rekommenderar företaget som arbetsgivare vara 95 %.

* Prestationsindex är ett mått på hur en medarbetare upplever sina förutsättningar att göra ett bra jobb.

Hållbarhetsmål: Hållbart för framtidens generationer

För att skapa en hållbar framtid krävs omtanke om miljön, klimatet och nästa generation Falubor. För oss innebär det allt från det globala helhetsperspektivet ner till enskilda lokala aktiviteter. Vi vill göra vardagen bekvämare och bidra till att våra barn och barnbarn kan växa upp i ett hållbart samhälle. Ett samhälle som hämtar sin energi från lokala och återanvändbara resurser. För att nå dit måste vi ständigt utmana oss själva för att leverera lösningar som gör skillnad i Falubornas vardag.

  • 2020 ska 70 % av företagets fordon vara fossilfria.
  • 2020 ska 90 % av företagets medarbetare aktivt verka för att cirkulär ekonomi används i verksamheten.
  • 2020 är Falun en nettoexportör av förnyelsebar el.

Ekonomimål: Stabil ekonomisk tillväxt

En god finansiell styrka skapar förutsättningar för utveckling och tillväxt. För att du som kund ska uppfatta oss som pålitliga ska vi sträva efter en jämn prisutveckling på våra produkter och tjänster. Med en ekonomi i balans skapar vi uthållighet för större investeringar eller eventuella motgångar.

  • 2020 ska företagets rörelsemarginal vara 20 %.
  • 2020 ska företaget ha en resultattillväxt på 5 % per år.
  • 2020 ska företaget ha ett positivt kassaflöde.
  • 2020 ska företagets soliditet vara 30 %.

Ordinarie ledamöter

Ragnar Kroona (ordförande)

Ålder 71, Yrke Ekonomi- och administrativ chef, numera pensionerad, Sitter i styrelsen sedan 2007

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att arbeta med bolagets långsiktiga strategier.

Bo Wickberg (vice ordförande)

Ålder 74, Yrke Tandläkare, chef för Folktandvården Dalarna, generalsekreterare Svenska Golfförbundet, numera pensionerad, Sitter i styrelsen sedan 2011

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att få arbeta med ett bolag som har ett av samhällets viktigaste uppdrag – underhålla och utveckla infrastrukturen för el, kraftproduktion, värme & kyla, stadsnät, återvinning samt vatten.

Carl-Erik Nyström

Ålder 67, Yrke Metallarbetare (smed), maskiningenjör, egen företagare, Sitter i styrelsen sedan 80-talet, började i Falu Energiverk

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att skapa ett förnuftigt samspel mellan samhällsstyre, ekonomi, omsorg av vår miljö och inte minst av att ta vara på den enskildes egna förmåga och olika initiativ till ständig förbättring.

Dietmar Gleich

Ålder 47, Yrke Elektroingenjör, Sitter i styrelsen sedan 2011

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att få insyn i och kunna påverka utvecklingen av livsviktig infrastruktur för Faluns invånare.

Lars Broman

Ålder 75, Yrke Professor i fysik, Sitter i styrelsen sedan 2015

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att verka inom ett bolag som redan är bra på förnybar energi så det blir ännu bättre.

Lars Runsvik

Ålder 74, Yrke Förvaltningschef i Falu kommun, numera pensionerad, Sitter i styrelsen sedan 2011

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att få delta och medverka i styrelsens och företagets utvecklings- och innovationsarbete för framtiden.

Paula Aspfors

Ålder 47, Yrke Lokalplanerare, Sitter i styrelsen sedan 2015

Mest intressant med styrelsearbetet?

Det mest intressanta med styrelsearbetet är att få bidra och medverka i ett kompetent och innovativt företags förvaltande och utvecklande av både anläggningar och infrastruktur. Ett arbete som bidrar till en ljusare, säkrare och mer hållbar framtid för Falubon.

Tage Kusgård (personalrepresentant)

Ålder 62, Yrke Drifttekniker, Sitter i styrelsen sedan 2008

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att kunna vara med och påverka.

Åke Persson (personalrepresentant)

Ålder 53, Yrke Montör, Sitter i styrelsen sedan 2000

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att bevaka styrelsens arbete ur ett arbetsmiljö- och arbetstagarperspektiv. Följa det långsiktiga arbetet för att nå dagens höga nivå på företaget, både tekniskt, miljömässigt, och medarbetarmässigt.

Ersättare

Agneta Ängsås

Ålder 67, Yrke Kostchef vid Landstinget Dalarna, numera pensionerad, Sitter i styrelsen sedan 2015

Mest intressant med styrelsearbetet?

Jag har arbetat politiskt i många år, men inte suttit i styrelsen för ett kommunalägda bolag tidigare. Jag tycker styrelsearbetet är mycket lärorikt och intressant, främst arbetet med hållbarhet och målstyrning. När det gäller hållbarhet är det frågor om förnyelsebara energier som sol, vind och vatten. Målstyrningen är en viktig framgångsfaktor för företaget. Enkla tydliga mål som är väl kända och kommunicerade i hela företaget. Här är engagemanget hos medarbetare, ledning och styrelse mycket värdefullt. Vi får heller aldrig glömma vilka vi är till för, nämligen Faluns kommuninvånare.

Anders Björn

Ålder 65, Yrke Arbetat med infrastruktur för vatten och avlopp, VVS-produkter och logistik för fastigheter, numera pensionerad, Sitter i styrelsen sedan 2013

Mest intressant med styrelsearbetet?

Delta i arbetet kring Falu kommuns utveckling av energisystem och infrastruktur, och kunna bidra till ett hållbart samhälle. Satsningen på datahallarna sporrar lite extra.

Anders Engström

Ålder 63, Yrke Verksamhetsutvecklare med inriktning mot tekniska hjälpmedel, IT-chef inom industrin, kommunchef, ekonomichef, administrativ chef, socialchef inom offentlig verksamhet och revisorskonsult inom offentliga bolag, kommuner och församlingar, Sitter i styrelsen sedan 2013

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att få delta i framtagandet och utvecklandet av smarta vatten och energisystem, något som är grunden för mänskligt leverne.

Catharina Enhörning

Ålder 47, Yrke Internationell handläggare, egen företagare, Sitter i styrelsen sedan 2015

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att få möjligheten att vara med och utveckla ett hållbart samhälle för kommande generationer.

Jan-Olov Karlsson Fält

Ålder 64, Yrke VD, Sitter i styrelsen sedan 2009

Mest intressant med styrelsearbetet?

Jag ser mitt uppdrag som viktigt för att bidra till att skapa ett företag som ligger i framkant miljömässigt och ekonomiskt. Falu Energi & Vatten ska alltid upplevas positivt för kommuninvånarna och varumärket ska stå för klimatneutral produktion och utvecklingen. Ekonomiskt ska företaget vara pålitligt, ha taxor som alla kunder upplever som skäliga samt ett överskott som möjliggör investeringar för framtiden och den positiva utveckling som Falu Energi & Vatten står för.

Kjell Hjort

Ålder 74, Yrke Verksamhetschef på SSAB, numera pensionär, Sitter i styrelsen sedan 2011

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att få arbeta med jordnära frågor som vatten, el, avlopp, återvinning och energi. Sedan är det viktigt att bevaka skattebetalarnas rättigheter, hålla ned kostnader och se över hur tjänstemännen sköter företaget.

Mats Dahlberg

Ålder 65, Yrke Företagskonsult, Sitter i styrelsen sedan 2013

Mest intressant med styrelsearbetet?

Möjligheten att lära nytt och att påverka hur en av kommunens viktigaste tillgångar utvecklas.

Jacob Isacson (personalrepresentant)

Ålder 49, Yrke IT-ansvarig, Sitter i styrelsen sedan 2015

Mest intressant med styrelsearbetet?

Möjligheten att positivt bidra med verksamhetskunskap från oss anställda.

Örjan Forssén (personalrepresentant)

Ålder 47, Yrke Chaufför, Sitter i styrelsen sedan 2008

Mest intressant med styrelsearbetet?

Att få vara med och delta i arbetet med Falu Energi & Vattens intressanta projekt. Det är många projekt för framtiden och miljön i Falun.

0 av 0

Dela Årsredovisningen