Falu Energi & Vatten Logotype

2014

Falu Energi & Vatten är ett kommunägt företag med fokus på en klimatsmart vardag och framtidens infrastruktur i Falu kommun. För oss är det viktigt att bekvämligheter som el, värme & kyla, stadsnät, återvinning och vatten fungerar på bästa sätt. Vår största drivkraft är att skapa en framtidssäker infrastruktur. Vi vill bidra till att våra barn och barnbarn ska växa upp i ett samhälle utan utsläpp och som hämtar sin energi från lokala, återanvändbara resurser. Här kan du läsa mer om oss och hur vi arbetade under 2014.

Upptäck 2014
Nominerad i Svenska Publishing-Priset 2015
Falu Energi & Vatten Logotype

2014

Det har varit ett händelserikt år i våra verksamheter. Här får du ett axplock av det som hänt.

Verksamhet

Falu Energi & Vatten ansvarar för el, kraftproduktion, värme & kyla, stadsnät, återvinning samt vatten. Allt det vi gör är till för kunder som bor eller har sin verksamhet i Falu kommun.

Ekonomi

Vår största utmaning är att ständigt utveckla kärnverksamheterna så att de är effektiva och konkurrenskraftiga. En annan är att underhålla och förnya infrastrukturen för att minimera avbrott och förslitningar. Vi ska inte lämna en ”skuld” till de som kommer efter oss och för att klara det krävs en god ekonomi.

Kunder

Vi möter våra kunder i vardagen på många olika sätt. Kanske när vi tömmer soptunnan eller kontrollerar husets fjärrvärmecentral. Men det händer också att vi träffas och skapar något riktigt bra tillsammans. Två exempel som vi vill berätta om är julgransinsamlingen och våra unga ambassadörer.

Hållbar framtid

För att skapa en hållbar framtid krävs omtanke om miljön, klimatet och nästa generation. Vi vill berätta mer om hur vi arbetar med energieffektivisering. Både genom egna projekt, men också i samarbete med andra.

Medarbetare

Inom Falu Energi & Vatten finns över 100 år av samlad kunskap som förstärkts med nya moderna verksamheter. För oss är omtanke varje dag en viktig devis som vi alla inom företaget försöker följa. Att bidra till en enkel och bekväm vardag är vårt grundläggande uppdrag.

Styrelsen

Falu Energi & Vattens styrelse är politiskt tillsatt och har det övergripande ansvaret för företagets organisation och förvaltning. En viktig fråga för oss är en hållbar framtid. Bekanta dig med styrelsen och deras framtidstankar.

Utmärkelser

Ett kvitto på att vi arbetar i rätt riktning är återkopplingen från kunder. Ett annat kvitto är utmärkelser från branschen och andra organisationer.

Januari

Kunden i fokus

Vid årsskiftet sjösätter vi en ny central marknadsavdelning som ska ge våra kunder ännu bättre service. På marknadsavdelningen arbetar bland annat kundtjänst och säljare för elnät, elhandel, stadsnät, fjärrvärme och fjärrkyla.

Februari

Carl Larsson-gården väljer Faluel

Ett av Faluns välbesökta turistmål, Carl Larsson-gården i Sundborn, väljer 100 procent förnyelsebar el som producerats i Falun. Bland annat från grannbyggnaden som är en av våra vattenkraftstationer. Mer lokalt producerat än så blir det inte. Under året gör även Falu Gruva samma val.

Mars

Först för-VM

Under för-VM testar vi infrastrukturen på Lugnet inför kommande skid-VM i Falun 2015. Vi checkar av bland annat elförsörjning och backup för elen, fjärrvärme till tält och fasta byggnader och hanteringen av avfallet. Under evenemanget testar också tv-bolag och besökare kapaciteten på fiber- och wifi-nätet.

Femteklassare blir världsbäst på återvinning

Vi startar vårt nya skolprojekt Den stora sopjakten. Tillsammans med Teknikverkstan bjuder vi in alla Faluns femteklassare till en experiment- och aktivitetsdag. Det blir fokus på materialkunskap, hållbar utveckling och digital teknik. Eleverna återanvänder material och tillverkar bland annat en egen pryl av plast. Ett material som kräver mycket energi för att framställa. Många tankar väcks kring varför vi behöver sopsortera och återvinna.

Elfordon blir fler

Vi har sedan fler år haft elfordon i verksamheterna. Fordonen passar väl in i Faluns klimatsmarta energisystem och visar på ett alternativ till de som drivs med fossila bränslen. Nu har vi även en policy som hjälper oss att samla ännu mer erfarenhet kring hur olika elbilar fungerar. Från och med i år kommer vi att välja rena elbilar eller elhybrider när vi gör förändringar i fordonsparken.

April

Vi firar Tage!

Vår härliga maskotbjörn har funnits hos oss och våra kunder, stora som små, i ett år. Under året har han blivit en stark ambassadör för hållbar utveckling och kretsloppet som vi skapar tillsammans. Vi firar Tage på Falu återvinning tillsammans med kunderna.

1 000 elhandelkunder

Hösten 2013 blev vi elhandlare och nu har vi 1 000 kunder som valt lokalproducerad och ren el från Falun. Vi firar med tårta! Vid årets slut har 3 000 privatkunder och 115 företag valt oss om elhandelsföretag.

Träffar framtidens medarbetare

Under Teknikmässan i Borlänge träffar vi elever från årskurs 8 och gymnasiet. Elever från Falun och Borlänges skolor besöker mässan för att lära sig mer om teknikbranschen och olika yrken.

Glada bilister tvättar bilen

Sista helgen i april anordnar vi tillsammans med några av Faluns miljövänliga biltvättar en stor biltvättarhelg. Tvättar du bilen hemma på gatan rinner miljöfarliga tungmetaller tillsammans med tvättvattnet ner i dagvattenbrunnar. Det går sedan vidare till närmaste sjö eller älv. Många Falubor dyker upp vid biltvättarna och helgen blir ett ställningstagande för miljön.

Maj

Testar söndagsöppet

Söndag är för många en ledig dag och tid för återhämtning. Men det är också en dag som ger möjlighet för det stora städrycket eller kanske renoveringsstart av familjens kök. Städning innebär ofta ett behov av att kunna lämna saker på en återvinningscentral. Vi lyssnar på våra kunder och testar söndagsöppet på Falu återvinning under maj och september.

Falun i återvinningstoppen

Branschorganisationen Avfall Sverige delar ut pris till landets bästa avfallsverksamhet. Falun kommer på en hedrande andra plats och blir bästa kommun i Dalarna. Endast slagen av Trollhättan.

Ny transformator minskar nätförluster

En av våra äldsta krafttransformatorer i ställverket vid Falu Gruva byts ut efter 54 år i tjänst. Ersättaren kommer att minska nätförlusterna med 200 000 kWh per år. Det är lika mycket el som 100 lägenheter använder under ett år. Den gamla transformatorn får nytt liv genom att stål, koppar och olja renas och återvinns för användning i nya produkter.

Juni

Miljödagar lockar hyresgäster

Tillsammans med Kopparstaden, Hyresgästföreningen, Maserfrakt och Röda Korset genomför vi miljödagar i utvalda bostadsområden i Falun. Under dagarna får hyresgäster möjlighet att rensa sina förråd och kasta material som annars ska transporteras till en återvinningscentral. Röda Korset erbjuder också möjligheten att ta emot saker som inte behöver slängas. Vi genomför fyra härliga dagar med många frågor kring sopsortering och återvinning i stort.

Juli

Falu Stadsnät växer

Under året ökar trycket från kunder som vill ha en anslutning till fibernätet Falu Stadsnät. I de centrala delarna av Falun blir det klart för byggstart vid Varggården. Ett 90-tal kunder får Falu Stadsnät. Andra områden som också ansluts är Pilbo, Håbergs hage och Gamla berget. På landsorten blir stora delar av Linghed uppkopplade. Vid årets slut har över 3 000 privatpersoner och företag valt att dra in Falu Stadsnät i sina fastigheter.

Augusti

Matavfallet blir jord

Under våren och sommaren ökar försäljningen av jord på Falu återvinning. Jorden i sig är en fantastisk produkt som vi tillverkar av våra kunders matavfall. Anläggningsjorden ökar från cirka 400 ton till över 1 000 ton och planteringsjorden ökar från cirka 1 000 till 1 300 ton.

Båtbygge under RunnDagarna

Sommaren innebär härliga dagar vid sjön Runn i Falun. Under RunnDagarna slår vi upp ett båtbyggar-tält vid Främby Udde. Barn från Falun och andra delar av världen besöker oss och bygger segelbåtar, sjörövarskepp och lastbåtar av frigolit och gamla pizzakartonger. I fiskdammen får barnen napp för en tia. Pengar som vi sedan skänker till den oberoende organisationen WaterAid som jobbar för att förbättra tillgången till rent vatten, bättre hygien och sanitet i världens fattigaste samhällen.

Medarbetare erbjuds elbil

Vi fortsätter vår satsning på elfordon och erbjuder medarbetarna möjligheten att skaffa en privat elbil. 14 personer nappar på leasingerbjudandet. När elbilarna slår igenom på bred front kommer vi som elnätsägare förmodligen att bli påverkade på ett eller annat sätt. Genom att redan nu få ut fler elbilar på vägarna sprider vi kunskap och medvetande bland Faluborna. Samtidigt kan vi få tillbaka värdefulla erfarenheter för att anpassa vår laddinfrastruktur till framtidens fordon.

September

Vattenreservoar förbereds

De nya vattenledningarna från Borlänge närmar sig Falun och vi förbereder stadens vattennät. Från den nybyggda fördelningsstationen i Pilbo kommer dricksvattnet skickas till vattenreservoaren i Krondiket och direkt ut på nätet. Vi gör rent och förbereder reservoaren genom att byta bland annat gamla rör. I Krondiket lagras 4 000 kubikmeter dricksvatten.

Sveriges bästa fjärrvärmeföretag

Branschorganisationen Svensk Fjärrvärme utser oss till landets bästa fjärrvärmeföretag under Fjärrvärmemässan i Jönköping. Syftet med tävlingen är att öka kännedomen om fjärrvärmens vision: År 2030 värmer vi varandra med återvunnen energi. Enligt juryns motivering är vi bland annat ”ett företag som mer än något annat har gått före i alla riktningar”.

Elever testar nya vattnet

Faluns sjätteklassare gör studiebesök vid nya vattenverket i Lennheden. Under dagen får eleverna testa PH-värdet på Faluns framtida dricksvatten från Badelundaåsen och lära sig hur vattnet filtreras i olika filter.

Leksaksbytardag

Vi firar återbruket på Falu återvinning med en leksaksbytardag. Varje år genererar falubon cirka 400 kilo avfall. Det är faktiskt 110 kilo mindre än riksgenomsnittet, men fortfarande mycket större mängder än de flesta världsmedborgare. Om hela jordens befolkning skulle konsumera som vi gör i Sverige skulle vi behöva flera jordklot. Våra avfallsmängder går att ändra med motivation och kunskap.

Laddstationer ansluts till Laddinfra.se

Vi ansluter våra laddstationer för elfordon till den nationella databasen Laddinfra.se som tagits fram av branschorganisationen Power Circle. Laddinfra.se är en öppen databas som ger möjlighet att utveckla tjänster för elbilsägare, till exempel i form av en app som gör det lättare att hitta laddstationer.

Oktober

Inviger landets minsta museum

Under 2015 byter vi vattentäkt för dricksvatten i Falun. Vi har uppmärksammat det på flera sätt, bland annat genom att berätta om Faluns vattenhistoria. För att bevara en del av historien renoverar och inviger vi, tillsammans med Falu kommun, stadens sista pumphus vid Johanneskyrkan på Garvaregatan.

Testar nytt larm för pumpstationer

I början av hösten stannade en av våra pumpstationer för avlopp i Blixbo utanför Falun. Det resulterade i att avloppsvattnet rann ut i bäcken via ett nödutlopp. Larmfunktionen på stationen, en lampa som lyser rött, hade inte uppmärksammats av verksamheten eller allmänheten. Det blev tydligt att det gamla larmsystemet med lysande lampor inte fungerar. En av pumpstationerna i Enviken är först ut att testa hur det nya larmsystemet skulle kunna fungera i praktiken. När det blir ett driftstopp i någon av pumparna skickas en signal till ett GSM-modem i kontrollskåpet som i sin tur skickar ett SMS till driftpersonalen. Sms:et redogör också för vilken eller vilka pumpar som är trasiga och om de bräddar avloppsvattnet.

November

Toaletterna demonstrerar

Varje år inträffar Världstoalettdagen, en officiell FN-dag som uppmärksammar alla de 2,5 miljarder människor som saknar tillgång till en toalett. I Sverige har vi lyxen av att ha tillgång till toaletter, men vi behöver bli bättre på att ta hand om vårt vatten och avlopp. I dag tar reningsverken i Sverige emot 7 000 ton onödigt skräp varje år. Till Främby reningsverk kommer det 17,5 ton. Saker och kemikalier som orsakar stopp i avloppen, stör reningsprocessen och påverkar vår miljö. Vi uppmärksammar dagen med ett eget demonstrationståg av toaletter på Falu återvinning.

Falun och Borlänge värmer varandra

Den sista svetsningen genomförs på den gemensamma fjärrvärmeledningen mellan Falun och Borlänge. Under närmare ett och ett halvt år har arbetet med att knyta ihop fjärrvärmenätet pågått och nu provpumpas den första värmen mellan städerna.

Nominerad i Swedish Recycling Award

Under Swedish Recycling Award och Återvinningsgalan som arrangeras av branschtidningen Recycling & Miljöteknik är vi en av slutfinalisterna till priset Årets avfallsbehandlare. Vi nomineras för vårt arbete med bland annat elhybridsopbilar, unika skolprojekt och nöjda kunder på våra återvinningscentraler.

Premiär för Katastrof 2080

Tillsammans med Teknikverkstan välkomnar vi alla Faluns niondeklassare till skolprojektet Katastrof 2080. I Teknikverkstans lokaler vid Falu Gruva har en modell av Falun byggts upp. En katastrof har drabbat Falun och eleverna får uppgiften att ”tända” stadens alla samhällsfunktioner. Genom ett antal experiment med fokus på teknik, energi och miljö lär sig eleverna mer om hur infrastrukturen i ett samhälle fungerar.

Se Katastrof 2080 (2 delar)

EcoDataCenter tar form

Bygget av världens första klimatpositiva datacenter i Falun börjar ta form. Inför en etablering av datacentret förstärker vi infrastrukturen till Västermalmsverket som ligger granne med den tänkta marken för etableringen. Vi tar också ner skog som blir bränsle till kraftvärmeverket. Nästa steg blir att påbörja markberedningen av själva tomten.

December

Nya dricksvattnet framme

De 44 kilometer långa vattenledningarna mellan Lennheden i Borlänge och Falun är framme vid fördelningsstationen i Pilbo. Provtryckning av ledningarna genomförs på hela sträckan med lyckat resultat. När vattnet kopplas in i Faluns nät 2015 kommer grundvatten från Badelundaåsen att försörja 160 000 människor i Dalarna med dricksvatten.

Hjälper förskolorna i Falun

Re Doo är ett kreativt återbrukscenter som drivs av Falu kommun. De har en viktig del i sin verksamhet som vi vill vara med och stötta – återbruk av olika material som annars slängs på återvinningscentralerna. Det kan vara allt från tyg, garn och trä till kakel, skyltmaterial och förpackningar. Tillsammans med Re Doo samlar vi in material och levererar ut det i inspirations- och materiallådor till Faluns förskolor. Barnen får material till skapande verksamhet och det som var tänkt att kastas används en gång till.

Ny VD för Falu Energi & Vatten

Sommaren 2015 lämnar vår vd Bengt Gustafsson företaget för en härlig tid som pensionär. Styrelsen beslutar att efterträdaren blir Per Dahlberg. Per är affärsområdeschef för elnät/stadsnät, vd för Falu Elnät AB och vice vd för Falu Energi & Vatten.

Fri entré till första VM-dagen

Som Official Supplier till skid-VM i Falun 2015 kan vi erbjuda fri entré under evenemangets första dag. Under årets största sportevenemang har vi ett huvudansvar för hantering av el, fjärrvärme, vatten, återvinning av avfall och kommunikation via fiber- och WiFi-nät.

Tredje året med julgransinsamlingen

Efter jul- och nyårshelgerna har tusentals granar runtom i Falu kommun gjort sitt som juldekoration. Men de kan fortfarande göra nytta genom att bli till miljövänlig el och fjärrvärme vid Västermalmsverket. Vi hämtar 4 100 julgranar på olika platser i kommunen och skänker tre kronor per gran till RIA-stugan i Falun i form av fjärrvärme. Med våra insamlingsfordon som går på el blir även miljön en vinnare.

Efterfrågad insamling av kläder

Våra kunder har länge frågat oss varför vi inte samlar in kläder och hemtextil vid återvinningscentralerna. Äntligen kan vi erbjuda kunderna en lösning tillsammans med Myrorna och Human Bridge. Behållare för klädinsamling placeras ut i Falun, Bjursås och Svärdsjö.

Klättrar i prisundersökning

Vi fortsätter att klättra i prisundersökningen Nils Holgersson som ger energiföretag en fingervisning kring hur prisjusteringar slår. Undersökningen är en viktig måttstock för att jämföra kostnadsutvecklingen för avfall, vatten och avlopp, el och uppvärmning i Sverige. Under 2014 har vi förbättrat oss totalt från plats 74 till plats 69. Det långsiktiga målet är plats 50 i Sverige. Då är vi attraktiva för våra kunder, kan göra det underhåll som behövs och samtidigt utveckla företaget för framtida utmaningar.

Välkommen Assar!

Senaste tillskottet i vår familj av förnyelsebara energikällor är solcellsanläggningen på taket av Stora Enso-huset vid Lugnet. Anläggningen beräknas ge 5 000 kWh per år, vilket motsvarar hushållsel till två lägenheter. Enligt gammal elkraftstradition namnges en produktionsanläggning efter namnsdagsbarnet vid driftsättning. Vi döper anläggningen till Assar och tankarna går till skidlegenden Assar Rönnlund.

Invigning av elbilsparkering

Företagets elbilar har blivit fler till antalet. I december finns 17 elbilar i fordonsparken och vi har byggt ut elbilsparkeringen. Invigningen av parkeringen blir ett öppet hus med visning av laddstolpar och provkörning av elbilar. Bland annat världens mest omtalade elbil – Tesla Model S. På plats finns också branschorganisationen Power Circle som berättar om elbilsutvecklingen i landet.

Markvärme till Knutpunkten

Det nybyggda centrumet för Faluns stadsbussar får markvärme. Området Knutpunkten kommer att ha barmark året om tack vare att marken värms upp av fjärrvärme. Den bekväma fjärrvärmebaserade markvärmen minskar halkolyckor och behovet av snöröjning.

Rekordår för pellets

Under sommaren använder vi fjärrvärme för att torka sågspån och tillverka pellets vid Västermalmsverket. Pelletsen lagras sedan till vintern och används i värmeverken när det är riktigt kallt ute. Vi säljer också pellets till företag och privatpersoner. Sedan starten av pelletsanläggningen 2012 har produktionen ökat. 2014 blev ett rekordår med 41 000 ton mot tidigare års 34 000 ton. Målet är 45 000 ton per år.

Årets Dalaprofil och kulturpris

Företagets vd, Bengt Gustafsson, blir årets Dalaprofil under Stjärngalan som arrangeras av föreningen Dalarna Business. Bengt får priset för att ”med stor energi och hjärta för det hållbara lyckats ta Dalarna ut i världen och världen till Dalarna”. I december tilldelas också Patrik Johansson kommunens Barn- och ungdomskulturpris för bland annat sitt arbete som skolinformatör med fokus på återvinning och miljö.

2014 har varit ett fantastiskt år på många sätt och vis. Vi har precis som tidigare år jobbat hårt för att förbättra våra verksamheter och tjänster.

För att lyckas bli bättre krävs kompetens och nytänkande. Det finns i vårt företag och tillsammans strävar vi alla efter visionen 100 % nöjda kunder – i dag och i morgon. Det är en utmaning som kräver att vi är på tå inför förändringar och skapar förutsättningar för att genomföra klimatsmarta lösningar.

Jag vill gärna att ni följer med mig på en kortare resa genom Falun. Jag ska visa er några av de större projekten som vi arbetat med under året. Ett ögonblick så ska jag hämta nycklarna till elbilen. Klicka igång filmen så kör vi!

Bengt Gustafsson, vd

Affärsidé

Vi ska med stor pålitlighet och hög effektivitet leverera prisvärda produkter för att bidra till en uthållig utveckling av Falun som en attraktiv kommun att bo och verka i.

Falu Energi & Vattens affärsidé består av våra ledstjärnor pålitlighet, effektivitet och uthållighet. Vi ska arbeta för att våra kunder får en enkel och bekväm vardag. Vi ska också arbeta för att våra kunder får vad de efterfrågar; prisvärda produkter med rätt kvalitet.

Vision

100 % nöjda kunder – i dag och i morgon.

Med visionen vill vi möta kundernas och omvärldens krav på hur dagens och framtidens infrastruktur ska se ut. Det är en utmaning som kräver att vi är på tå inför förändringar och skapar förutsättningar för att genomföra klimatsmarta lösningar.

100 % nöjda kunder är grunden i vår verksamhet. Våra kunder är också våra ägare och vi ska alltid sträva efter att kunden är helt nöjd. I dag och i morgon är vårt sätt att beskriva arbetet med att skapa en infrastruktur för framtiden.

Ledstjärnor och värdegrund

Pålitlighet, effektivitet och uthållighet.

Falu Energi & Vatten är ett företag med en 100-årig historia. Vi förbinder oss att ta ett långsiktigt samhällsansvar för att på ett resurssnålt och miljövänligt sätt tillfredsställa kundernas behov gällande el, kraft, värme & kyla, återvinning, vatten och digital kommunikation. Uthållighet inom dessa områden ställer krav på framsynt ledarskap, för att kunna leverera kreativa och klimatsmarta lösningar som är till nytta för dagens kunder samt deras barn och barnbarn.

Många av våra produkter är livsnödvändiga och av central betydelse för att våra kunder ska kunna leva ett normalt, problemfritt och bekvämt liv. För att vi ska uppfattas som pålitliga krävs stort förtroende bland kunderna. Det förutsätter att vi är ett kundorienterat företag som visar öppenhet, lyhördhet och respekt för kundernas behov och önskemål.

Vi ska på ett affärsmässigt sätt leverera flexibla och prisvärda lösningar som tillfredsställer kundernas behov. Effektivitet förutsätter en målstyrd organisation med stor professionalitet och stolthet. Det ställer också krav på stor öppenhet och lyhördhet bland medarbetare för att organisationen ska upplevas som tillgänglig, tillmötesgående och serviceinriktad.

El

För att få el i vägguttaget behövs en anslutning till elnätet. Vårt elnät är 320 mil långt och täcker hela Falu kommun – utom Enviken och kunder i Hälsingland och Gästrikland.

Vi bygger ständigt ut elnätet för att ansluta nya villaområden, företag och köpcentrum. Sedan slutet av 90-talet har vi även arbetat med att vädersäkra nätet. Det handlar i första hand om att ersätta gamla luftledningar med kablar i marken för att öka leveranssäkerheten oavsett väder.

Från driftcentralen på huvudkontoret övervakar och styr vi hela nätet via snabb kommunikation i fibernätet. Oftast kan man åtgärda eventuella problem direkt från centralen, men det händer att jourteamet får åka ut och leda om strömmen. Vi ansvara också för att mäta den el som förbrukas.

Men det räcker inte bara med ett elnät för att tända kökslampan. Du behöver också själva elenergin. Sedan 2013 är vi ett elhandelsföretag och säljer så kallad ren el. Det är el som inte belastar klimatet, utan tillverkas av lokala förnyelsebara energikällor som biobränsle, vattenkraft och vindkraft.

Kraftproduktion

Vår satsning på lokalproducerad och förnyelsebar energi börjar ge utdelning.

Vi har en omfattande produktion av el från lokala biobränslen i vårt kraftvärmeverk. Där produceras också värme, kyla och träpellets. Slutprodukterna distribueras i fjärrvärme- och fjärrkylenätet.

Sol, vind, vatten och biogas har också viktiga roller i vår gröna energimix. Vi äger flera vatten- och vindkraftverk i kommunen och vid reningsverket i Främby produceras biogas som ger både el och värme. Det senaste tillskottet i mixen är en solcellsanläggning vid Riksskidstadion på Lugnet.

Kraftproduktionen symboliserar på flera sätt den energi- och miljömedvetenhet som breder ut sig från stugorna till de globala beslutsfattarna.

Värme & kyla

Fjärrvärme är en prisvärd, enkel, bekymmersfri och miljövänlig värme. Vi producerar och distribuerar fjärrvärme i Falun och lokalt i Grycksbo, Bjursås och Svärdsjö.

Vårt nät är väl utbyggt för fjärrvärme och värmer upp hälften av alla element i Falun. Fjärrkylenätet finns i centrala delarna av Falun och används bland annat av galleriorna.

Fjärrvärmen kommer från våra värmeverk som eldas till 100 procent med biologiskt bränsle som flis, bark, sågspån och pellets. Vi är också världens första företag att leverera fjärrvärme, fjärrkyla och el med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Märkningen ställer mycket höga krav på de varor som godkänns och kallas ofta för ”världens tuffaste miljömärkning”.

Bra Miljöval innebär att värmen kommer från förnybara bränslen och inte skyddsvärd skog. Det innebär också att skogsägare som levererar bränslet bedriver ett hållbart skogsbruk, till exempel vid avverkning, transporter och i produktionsprocessen.

Återvinning

Vi tar hand om allt avfall från hushållen i Falu kommun och en stor del av Faluns olika verksamheter. Varje dag hämtar våra sju sopbilar avfall från olika delar av kommunen.

Avfallet kommer sedan till vår återvinnings- anläggning, Falu återvinning, på Ingarvet. Där bearbetas och transporteras avfallet vidare för energi- och materialåtervinning. Komposterbart blir jord. Brännbart och trä blir värme och el i kraftvärmeverken. Kartong, metall och glas återvinns och blir nya produkter.

På våra välbesökta återvinningscentraler i Falun, Bjursås och Svärdsjö ger vi också privatpersoner och företag möjlighet att lämna sorterat grovavfall, elavfall och farligt avfall. Genom att källsortera allt avfall spar vi på jordens resurser och för att minska miljöpåverkan vid insamling av avfall kör vi några av världens modernaste sopbilar.

Vatten

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för nästan allt liv. Vi producerar cirka 15 miljoner liter kommunalt dricksvatten varje dygn i våra sju vattenverk.

I dag kommer 85 procent av kommunens dricksvatten från Rogsjön och Falu vattenverk. Under 2015 kommer Falubor att få sitt vatten från Badelundaåsen och Lennhedens vattenverk. Tillsammans med Borlänge Energi har vi byggt ett av Sveriges modernaste vattenverk som ska trygga kommunernas framtida försörjning av dricksvatten. Övergången från ett ytvatten i Rogsjön till ett grundvatten från Badelundaåsen innebär en mindre risk för framtida föroreningar.

Vi tar också hand om och renar avloppsvattnet som kommer från hushåll, allmänna anläggningar och industrier. Det renas i något av våra åtta reningsverk och återlämnas sedan i kretsloppet med minsta möjliga miljöpåverkan.

Stadsnät

Stadsnät Behovet av snabbare kommunikation bara växer och växer. Vi har en framtidssäker lösning i Falu Stadsnät.

Stadsnätet är ett bredbandsnät där du fritt väljer internet, TV, telefoni och andra bredbandstjänster efter eget intresse och behov. Allt via en optisk fiberkabel som klarar av att skicka i princip obegränsat med information.

Falu Stadsnät är bara början på en ny tid för de digitala tjänsterna. Med stadsnätet skapar vi inte bara ett stort lokalt nätverk i Falun och Dalarna. Vi kan också kommunicera snabbare med resten av världen.

Våra stora anläggningar

Falu återvinning

Falu återvinning är en av Faluns största mötesplatser med cirka 100 000 besökare varje år.

Här tar vi hand om material från privatpersoner och företag som vi sedan levererar vidare och återvinner på bästa sätt. Tillsammans med invånarna och företagen i Falu kommun återvinner vi 99 procent av allt avfall. Av de komposterbara soporna gör vi till exempel planterings- och anläggningsjord som du kan handla på försäljningsområdet. Här kan du även köpa sand, grus eller pellets.

På Falu återvinning finns också Ta Tillvara, en arbets- och mötesplats som tar emot fullt fungerande prylar och säljer de sedan vidare till fyndpriser i butiken på Ingarvet.

Främby reningsverk

Främby reningsverk

Varje dygn kommer det in 17 miljoner liter avloppsvatten till Faluns stora reningsverk i Främby.

Verket renar vattnet i Faluns innerstad, Korsnäs- och Hosjöområdet samt vattnet från Danholn, Blixbo, Toftbyn och Sundborn. Reningen utförs i flera olika steg. Först silar vi bort det som egentligen inte ska spolas ner i toaletten. Sedan tillsätter vi ett ämne som gör att större partiklar sjunker till botten och blir till slam. Vattnet rinner sedan vidare till bassänger med våra minsta arbetare, bakterierna. Efter 12 timmar i reningsverket släpper vi ut vattnet i det naturliga kretsloppet och sjön Runn – renat till 95 procent.

Främby reningsverk har även en särskild anläggning för att rena vatten från Falu Gruva. Ett vatten som innehåller en stor mängd tungmetaller. Förutom Främby finns kommunala reningsverk i Bjursås, Boda, Enviken, Grycksbo, Linghed, Sågmyra och Vika.

Falu vattenverk

Falu Energi & Vatten har åtta vattenverk som producerar 15 000 000 liter dricksvatten per dygn till cirka 55 000 Falubor. Det största vattenverket är Falu vattenverk som försett centralorten Falun med ytvatten från Rogsjön sedan 1953.

I Falu vattenverk produceras cirka 85 procent av det kommunala dricksvattnet. Innan dricksvattnet når hushållens kranar genomgår det flera olika reningssteg för att ta död på eventuella bakterier.

Det tas regelbundet prover på dricksvattnet vid vattenverket och på ledningsnätet för att kontrollera att det inte innehåller för mycket bakterier eller skadliga ämnen. Livsmedelverket ställer krav på vad dricksvattnet får innehålla och hur många prover som ska tas.

I de övriga vattenverken, Enviken, Svärdsjö, Blixbo, Vika Kyrkby, Vika Strand och Aspeboda, används grundvatten och i Årboheden används både ytvatten och grundvatten. Ett ytvatten är det vatten som finns ovan jord, till exempel i sjöar, vattendrag och hav. Ett grundvatten är det vatten som finns under jordytan, till exempel hålrummen i marken eller i berg. Vattenverk har sin egen reningsprocess beroende på vilket typ av vatten som kommer in.

Lennhedens vattenverk

Lennhedens vattenverk

Lennhedens vattenverk är Falu Energi & Vattens nyaste vattenverk och ett av norra Europas modernaste. Under 2015 kommer verket ersätta Falu vattenverk.

Lennhedens vattenverk ägs gemensamt av Falun och Borlänge, och ligger på Badelundaåsen intill Dalälven. Vattnet som pumpas upp från åsen är ett så kallat grundvatten och ska trygga kommunernas framtida försörjning av dricksvatten. Grundvattnet som pumpas upp från 38 meters djup är av så hög kvalitet att inga kemikalier behöver tillsättas under reningsprocessen.

I vattenverket behandlas vattnet enbart genom luftning och 20 sandfilter som fäller bort mangan och järn. Vattnet pumpas sedan 8,5 kilometer till Tjärna vattenverk, för en sista behandling med UV-filter. Den ultravioletta tekniken gör så att eventuella bakterier och parasiter blir sterila eller dör.

Systemet bygger på att Lennheden fungerar som ett delbehandlingsverk, medan desinfektion och finjustering sker i Tjärna vattenverk. Vatten från Tjärnas grundvattentäkt kommer att blandas in kontinuerligt och fördelas till Falun respektive Borlänge. Att kommunerna nu har två vattenverk ger också en säkerhet inför ett driftstopp – då kan det fungerande verket gå in och försörja städerna med vatten.

Under 2013 släpptes det första vattnet på till Borlängeborna och under 2015 kommer ledningarna till Falun att vara färdigbyggda. För att nå fram krävs ytterligare 25 kilometer ledning och för att öka säkerheten grävs det ner två. Om en ledning behöver underhåll kan den andra tas i bruk.

När Lennhedens vattenverk förser de båda städerna med vatten har vi säkrat dricksvatten för 100 år framåt. Miljöbelastningen vid vattenproduktionen blir lägre än tidigare och driftkostnaderna inte lika stora. Dels på grund av den lägre kemikalieanvändningen och dels genom samordnad drift mellan Falu Energi & Vatten och Borlänge Energi.

Fakta/Lennhedens vattenverk

  • Huvudman är Lennheden Vatten AB som ägs av Falu Energi & Vatten och Borlänge Energi.
  • Vattenverkets yta är 1 200 kvadratmeter.
  • Medeluttag är 32 000 kubikmeter vatten per dygn, maximalt uttag är 50 000 kubikmeter.
  • Tre grävda brunnar, 38 meter djupa.
  • 20 sandfilter där vattnet passerar.
  • En lågvattenreservoar på 500 kubikmeter vatten.
  • Vatten distribueras till Falun och Borlänges tätorter samt anslutna orter runt kommunerna.
  • Vattenledningarnas längd från Lennheden till fördelningsstationen i Pilbo, Falun, är 44 kilometer.
  • 2015 är cirka 160 000 personer anslutna till vattentäkten.
  • Falun går från ett mjukt till medelhårt vatten.
  • Vattenskyddsområde 1991. Utökat skyddsområde från 2009.

Solenergi, vindkraft, vattenkraft & biogas

På flera platser i Falu kommun äger Falu Energi & Vatten kraftanläggningar som producerar el av förnyelsebara energikällor.

I dag äger vi tre vindkraftverk som står på Högberget i Bjursås och Tavelberget i Linghed. Tillsammans genererar Arne, Ellen och Henrika 18 miljoner kWh el varje år, vilket motsvarar 900 villor med elvärme.

Vi äger fem vattenkraftstationer som är belägna vid Faluån, Sundborn, Korsnäs, Lustebo och Kniva. Genom produktionen av vattenkraft bidrar vi till att ersätta importerad kolkraft och minska utsläppen av koldioxid med 10 000 ton varje år. Under sommaren och de mest intensiva turistveckorna är det möjligt att besöka Sundborns kraftstation intill Carl Larsson-gården.

På Främby reningsverk i Falun tar vi hand om slam från avloppet. Slammet kommer från alla våra reningsverk, men även vissa företag. I verket bryts slammet ner tillsammans med fett från restaurangers fettavskiljare och bildar rötgas – en form av biogas. Rötgasen driver sedan en biogasmotor som genererar koldioxidfri el. Varje år producerar biogasmotorn el som motsvarar 1,2 miljoner kWh. Det räcker till elvärme för 60 villor per år.

Sedan 2014 har vi även Assar på Lugnet. En solcellsanläggning som består av 20 paneler med en maxeffekt på 5,1 kilowatt. Assar producerar 5 000 kWh el per år, vilket ger hushållsel till två lägenheter.

Västermalmsverket

Västermalmsverket är ett kraftvärmeverk som ger fjärrvärme och fjärrkyla till Falun och el till stora delar av kommunen.

I kraftvärmeverket eldas material från skogsavverkning och lokala sågverk, såsom flis, bark och sågspån, samt trä som slängts vid våra återvinningscentraler.

Kraftvärmeverket har två stora pannor med vattenbehållare som kokar när det blir tillräckligt varmt. Vattenångan leds sedan vidare till en turbin och en generator som börjar generera ström. Precis som en gammal cykellampa. Resten av det varma vattnet skickas ut i fjärrvärmenätet eller vidare för tillverkning av fjärrkyla.

Under vintern när det är som kallast behövs det extra mycket material att elda med. Därför tillverkar vi pellets som är enkel att transportera och lagra. På det viset får Falun både lokalproducerad och klimatneutral el, värme, kyla och pellets i ett smart energisystem.

Förutom Västermalmsverket finns det tre reservanläggningar i centrala Falun – Dalregementet, Falu lasarett och Skyfallet. Anläggningarna används vid till exempel köldtoppar för att trygga värmeförsörjningen. I Grycksbo, Bjursås och Svärdsjö finns lokala fjärrvärmenät med hetvattencentraler som använder den egna pelletsen som bränsle.

Ekonomisk utveckling

Koncernen

2014 2013 2012 2011
Nettoomsättning tkr 655 550 626 339 606 870 589 215
Rörelseresultat tkr 116 763 131 374 114 353 133 577
Resultat efter finansiella poster tkr 86 266 91 902 84 940 100 770
Finansiella intäkter tkr 11 697 3 314 6 028 2 529
Finansiella kostnader tkr 42 194 42 528 35 441 35 336

Balansräkning

2014 2013 2012 2011
Totalt Eget kapital tkr 594 959 542 281 495 666 429 286
Långfristiga skulder tkr 1 179 104 1 211 792 1 094 500 1 215 912
Balansomslutning tkr 2 269 717 2 118 573 1 756 035 1 657 457

Nyckeltal

2014 2013 2012 2011
Soliditet % 26,2 25,6 28,2 25,9
Avkastning på eget kapital % 14,5 16,9 17,1 23,5
Avkastning på totalt kapital % 5,7 6,4 6,9 8,1
Försåld värme GWh 285 312 319 293
Försåld egenproducerad el GWh 87 80 91 83
Försåld el till slutkund GWh 12
Nätomsättning GWh 521 541 560 541

Årets Nils Holgersson-rapport

Prisundersökningen Nils Holgersson ger energiföretag en fingervisning kring hur prisjusteringarna slår och är en viktig måttstock för att jämföra kostnadsutvecklingen i Sverige.

Rapporten bygger på en undersökning där ett påhittat flerbostadshus med femton lägenheter ”flyttas” mellan landets 290 kommuner. Den visar och jämför kostnader för avfall, vatten och avlopp, el och uppvärmning.

Falu Energi & Vattens placering i Nils Holgersson-rapporten 2014 och 2013. Lägre siffra innebär en bättre placering.

Fotnot: Rapporten ges ut av Nils Holgersson-gruppen med representanter från HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna. Uppgifterna kommer från respektive kommuns tekniska kontor, energi- eller elföretag, Energimarknadsinspektionen och Statistiska centralbyrån. Du kan läsa mer om prisjämförelserna på www.nilsholgersson.nu

Julgranarna som värmer Falun

Det började för tre år sedan. Branschorganisationen Svensk Fjärrvärme uppmanade energiföretag att delta i kampanjen Vi värmer varandra. Falu Energi & Vatten bidrag blev den uppskattade julgransinsamlingen.

Julgransinsamlingen inträffar varje år några veckor efter jul. Med elhybridsopbilar och släpkärror hämtar våra medarbetare julgranar som Faluborna dansat ut. Granarna flisas sedan vid Västermalmsverket och eldas i de två kraftvärmeverken där de blir till miljövänlig el och värme. Det blir ett litet komplement till de grenar, toppar och returträ från återvinningscentralen på Ingarvet som är vårt ordinarie bränsle.

– Julgransinsamlingen illustrera på ett bra sätt vad fjärrvärme egentligen handlar om, att flytta värme från den som har över till den som behöver. Samtidigt som kollektiva lösningar som fjärrvärme är resurseffektivare än individuella lösningar, vilket ger en lägre klimatbelastning och till en lägre kostnad. Vi vill med julgransinsamlingen visa att vi tillsammans med Faluborna kan bygga ett hållbart samhälle om alla drar sitt strå till stacken, säger Bengt Östling, fjärrvärmechef.

Skulle Faluborna välja att kallstarta och köra sin gran till återvinningscentralen på Ingarvet ger det ett utsläpp av 1,5 kilo koldioxid per bil. I år hämtade vi totalt 4 100 granar och på det viset slapp miljön ett utsläpp på av 5,6 ton koldioxid.

Fjärrvärme till RIA-stugan

Men julgranarna genererar inte bara el och värme i Västermalmsverket, de ger också fjärrvärmevärme till RIA-stugan som är en fristad människor i utsatta livssituationer.

– I år bestämde vi att för varje gran som hämtas skänker Falu Energi & Vatten miljövänlig fjärrvärme till ett värde av tre kronor. Under årets insamling hämtade vi 4 100 granar, vilket gav RIA-stugan värme för 12 300 kronor. Det är värme i ungefär sex månader, berättar Bengt Östling.

”Trippelvinst tycker många”

Julgraninsamlingen är också en höjdpunkt för medarbetarna på företaget. Många väljer att kliva upp i ottan för att hjälpa till med insamlingen.

– Det är härligt att få uppleva glädjen från de kunder som kommer fram och tackar för att vi tar deras julgran och gör något bra med den. En trippelvinst tycker många då de blir av med granen, vi får energi från den och främst så får RIA-stugan ett bidrag. Sedan har vi väldigt roligt tillsammans när vi hämtar granarna, säger Jennie Fillman som arbetar på kundtjänsten.

Frågan är nu – är julgransinsamlingen bara en kampanj eller har den kommit för att stanna?

– Vi försöker hela tiden utveckla konceptet och samla in fler julgranar. Bland annat utanför falutätort, men där har intresset varit lågt. Vi kommer tillbaka nästa år också och så länge många Falubor ställer ut sin gran fortsätter julgransinsamlingen, säger Bengt Östling.

Våra viktigaste ambassadörer

För att skapa ett samhälle utan utsläpp och som hämtar sin energi från lokala, återanvändbara resurser behöver vi kunskap. Inte bara vi som jobbar på Falu Energi & Vatten, utan även alla medborgare. Vår verksamhet för skolorna i Falu kommun är ett sätt att sprida kunskap och medvetenhet kring hållbara val.

En av de viktigaste målgrupperna för att lyckas påverka fler människor att göra klimatsmarta val är barnen. De är framtiden och har möjlighet att påverka många människor i sin omgivning. Därför har vi satsat extra på vår studiebesöksverksamhet.

Sopakuten

Intresset och kunskapen om återvinning och sopsortering behöver öka bland kommuninvånarna. Framför allt engagemanget för att sortera rätt liksom förståelsen för de positiva effekterna av återvinning på lång sikt. I plockanalyser av sopsortering i hushåll i Falun har andelen kompostsopor som sorteras fel (slängs i brännbart) ökat med 8 % under en tioårsperiod (2002-2011). Sådant kostar mycket i form av miljöpåverkan och ekonomiska effekter.

Teaterföreställningen Sopakuten är vårt bidrag för att öka kunskapen om sopsortering och omtanke om djuren och naturen. På ett lekfullt sätt får kommunens förskolor och förstaklassare information och inspiration till hållbara val. I föreställningen träffar eleverna sopbilschauffören Putte och vår maskotbjörn Tage.

Den stora sopjakten

Skolprojektet Den stora sopjakten är en fortsättning på Sopakuten. Tillsammans med Teknikverkstan i Falun bjuder vi in kommunens femteklassare till ett studiebesök på Falu återvinning. Här får eleverna lära sig att arbeta tillsammans för att ta sig uppför EU:s avfallshierarki med start på det lägsta steget Deponi. Efter genomgång och tydliga exempel på plats på återvinningscentralen kommer de till en uppbyggd trappa där de tilldelas vissa utvalda produkter. Med fantasin hjälp och får de sedan hitta på idéer för att ta stegen uppför avfallstrappan – från deponi till förebyggande av avfall. De färdiga idéerna från skolklasserna presenteras senare för allmänheten på utställningsdelen på återvinningscentralen.

Katastrof 2080

I början av november händer det som ingen trodde skulle hända. Ett kraftigt jordskalv som mäter 6,1 på Richterskalan drabbar Falu kommun. Skalvet slår ut elen och sliter sönder vatten- och värmeledningarna i staden. Även stadsnätets ledningar och mobiloperatörernas basstationer förstörs vilket släcker ner kommunikationen. Skalvet gör att vattenmassor väller in och raserar hus, gator, vägar, broar och järnvägen. Ljuset försvinner redan klockan fyra på eftermiddagen eftersom gatlamporna inte fungerar. De strömlösa sjukhusen är överfulla av sjuka och skadade människor. Tiden är knapp. Staden behöver hjälp nu. Elproduktionen måste komma igång, vindkraftverken byggas upp och fjärrvärmeverket fixas. De trasiga ledningarna måste hittas och lagas, vattnet måste renas, ledningarna tätas, soporna som flyter omkring måste hämtas in och tas omhand. Falun håller på att gå under. Katastrof 2080 är ett faktum.

Så börjar skolprojektet för kommunens niondeklassare. Tillsammans med Teknikverkstan bjuder vi in eleverna till Teknikverkstans lokaler vid Falu Gruva. Där får eleverna en mer fördjupad bild av staden Falun och de grundläggande funktionerna som får staden att fungera. Genom ett antal experimentstationer lär sig eleverna mer om bland annat el, värme, vatten, stadsnät och återvinning.

Se Katastrof 2080 (2 delar)

Vatten – för att det är så gott

I dag har Falun och Borlänge ett av norra Europas modernaste vattenverk i Lennheden. Tillsammans med Teknikverkstan bjuder vi in kommunens sjätteklassare till ett studiebesök vid Lennhedens vattenverk. På bussresan till verket och på plats får eleverna kunskap om vatten och vilket betydelse det har för människan och miljön. De får bland annat en guidad tur i vattenverket och genomföra experiment med vatten.

Se quizen

Tänk klimatsmart

Klimatsmarta tips från ”Putte”

Hur klimatsmart är du?

Biltrafik, uppvärmning av bostäder och hög energianvändning påverkar vårt klimat. Med Klimatkontot kan du mäta din egen klimatpåverkan.

Du fyller enkelt i dina konsumtionsvanor inom områden som bostad, mat, resor, shopping och återvinning. Sedan får du reda på hur mycket växthusgaser du släpper ut per år och kan jämföra dina utsläpp med andra Falubor och övriga världen.

Klimatkontot ger dig även förslag på vad du kan göra för att minska dina utsläpp. Du kan också spara din resultat och gå tillbaka och se hur olika förändringar i din livsstil påverkar dina växthusgasutsläpp.

Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet. IVL är ett fristående forskningsinstitut som sedan 1966 arbetar med tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället.

Skid-VM blir en fest för folket och klimatet

Om skid-VM 2015

För fem år sedan blev det klart att Falun arrangerar skid-VM 2015. Då myntades begreppet ”det hållbara VM:et”. Falu Energi & Vatten är med sitt fantastiska energisystem en lämplig aktör för att det ska lyckas. Vi bestämde oss för att vara med i satsningen och 2014 blev ett år av förberedelser inför den stora folkfesten.

Det stod tidigt klart att skid-VM skulle förvandla Falun till en storstad under drygt 14 dagar. Med en beräknad tillströmning av 300 000 människor blir belastningen på infrastrukturen omfattande. Lugnetområdet, där koncentrationen av människor kommer att vara som allra störst, blir som en egen stad i miniatyr med sina egna utmaningar inom hållbarhet, säkerhet och miljöbelastning.

Ansvar för infrastruktur

Falu Energi & Vatten hade under veckorna ansvaret inom flera infrastrukturområden för att VM ska bli den minnesvärda folkfest man önskar.

– Det omfattade ganska mycket. Vi levererade fjärrvärme, inte bara till de befintliga byggnaderna på Lugnetområdet, utan även till provisoriska byggnader och tält. Vi ansvarade för elförsörjning, vatten, bredband och reservkraft. Dessutom hade vi upparbetat ett mycket hållbart system för avfallshanteringen, berättar Per Dahlberg, vice vd för Falu Energi & Vatten.

Optoprojektören Bertil Dikman kan det mesta om vårt fiber- och wifinät Falu Stadsnät. Ett nät som är en viktig del i ett lyckat VM, både för tv-tittare och besökare.

Klimatneutralt evenemang

Målet var att skid-VM i Falun skulle bli världens mest klimatsmarta skid-VM någonsin. Ett helt klimatneutralt evenemang.

– Den klimatneutrala tanken har sitt ursprung i vårt prisbelönta energisystem. Den elektricitet vi levererade till arenan är 100 procent förnybar. På samma sätt är fjärrvärmen uppvärmd med enbart förnybara råvaror. Om det dessutom fanns behov av reservkraft så bidrog vi med aggregat som drevs med biodiesel, berättar Per Dahlberg.

En utmaning var att handskas med allt avfall som uppstod under de veckor som evenemanget pågick.

– Vi har en fantastisk återvinningsverksamhet och minimerade mängden avfall genom ett tydligt informationssystem där materialet sorterades på plats och sedan återvanns. Vår återvinningschef Hanna Bergman har förberett det länge och systemet provades med framgång under för-VM på Lugnet.

Återvinningschefen Hanna Bergman har förberett sorteringen av avfall och systemet provades med framgång under för-VM.

I framkant inom IT-området

Även IT-infrastrukturen var något som förberetts noggrant. Med det nya fibernätet ligger arenan på Lugnet i framkant bland arenor i Sverige inom IT-området. Det underlättar framför allt när tv-bolag vill kunna sända live direkt från spåren. Men även för annan media, aktiva, funktionärer och publik som får kraftfull wifi.

– Vi har en av Europas modernaste sportanläggningar ur ett IT-perspektiv. Det kommer Falun att har stor nytta av under lång tid framöver, även när det gäller andra evenemang, säger Per Dahlberg.

Världens mest klimatsmarta skid-VM

Lyckades vi med att göra VM i Falun 2015 till världens mest klimatsmarta skid-VM? Ja, nu har vi facit som visar framgång. Faluns energisystem har ännu en gång bevisat att det är ett av världens bästa energisystem.

Inför skid-VM i Falun blev evenemanget certifierat som ett hållbart evenemang enligt ISO 20121. VM-organisationen tog bland annat fram en hållbarhetsplan med utgångspunkt i visionen för evenemanget: Bästa VM i nordiska skidgrenar någonsin från miljösynpunkt och Lungetarenan ska vara fossil- och utsläppsfri. I samarbete med Skid-VM Falun 2015 har konsultföretaget ÅF tagit fram en rapport som visar arrangemangets klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp.

– Det är en viktig rapport som bekräftar att vi lyckats sänka utsläppen för hela arrangemanget, berättar Bengt Gustafsson, vd för Falu Energi & Vatten.

Unikt i världen

För att minska klimatpåverkan har Falu Energi & Vatten bidragit med att permanenta och tillfälliga byggnader värmts upp med fjärrvärme. Eller el från bolagets egen klimatneutrala produktion när det inte varit möjligt med fjärrvärme. All el som förbrukats på arenaområdet kommer också från Falu Energi & Vatten. Genom att den är förnyelsebar har den bidragit stort till att minska CO₂-utsläppen.

– Sedan har vi använt utsläppsrätter från vår produktion för att klimatkompensera för till exempel resor som vi inte kunnat påverka. På det viset har vi skapat ett helt klimatneutralt skid-VM, vilket bör vara unikt i världen, menar Bengt Gustafsson.

Lägre utsläpp än Oslo

Rapport visar också jämförelsen med de klimatberäkningar som genomfördes 2011 efter skid-VM i Oslo.

– Vi kan konstatera att de totala utsläppen i Falun var mindre än hälften mot utsläppen i Oslo. ÅF:s beräkningar visar också att Falun hade betydligt mindre investeringar, vilket har varit positivt. Likaså har resande med bil varit betydligt mindre i Falun, säger Bengt Gustafsson.

Några delar ut rapporten

Evenemangets totala klimatbelastning

Resultatet visar beräkningar gjorda på de fem huvudkategorierna. Transporter står för hela 64 % av den totala klimatbelastningen. De tre största kategorierna ”transporter”, ”hotell och mat” samt ”snö, merchandise och avfall” står för 95 % av belastningen.

Energianvändningen förväntas i normalfallet vara en betydande post i liknande arrangemang men ett medvetet val i energileveranser med mycket låg eller ingen klimatpåverkan håller ner den summerade belastningen till i sammanhanget mycket låga nivåer.

För att nå visionen satt i hållbarhetsplanen kommer Falu Energi & Vatten att kompensera klimatbelastningen genom att bidra med utsläppsrätter i motsvarande grad.

Huvudkategori Ton CO₂ ekv
Transporter 2 221
Energianvändning 138
Infrastruktur 23
Hotell och mat 442
Snö, merchandise och avfall 647
Totalt 3 473

Energianvändning

Energianvändningen har normalt en stor påverkan för klimatbelastningen. Under skid-VM i Falun levererar Falu Energi & Vatten både el och värme med mycket låg miljöpåverkan.

Byggnader med värme och verksamhetsel är permanenta byggnader på Lugnets område vilka används av arrangemanget, mattält, sponsortält, 150 vallabodar, kommentatorshytter, omklädningstält med mera. Totalt cirka 220 byggnader, bodar eller tält.

Elanvändning ute på Lugnetområdet utgörs till största delen av belysning.

Biodiesel avser uppvärmning av tillfälliga tält samt stand-by drift av 10 reservkraftaggregat.

Kategori m3 kWh kg CO₂/kWh Ton CO₂ ekv
El 478 396 0 0
Fjärrvärme 597 000 0,013 7,8
Biodiesel 89,3 833 300 0,15 127,5
Total 138

Snö, merchandise och avfallshantering

Snöhantering avser produktion av cirka 130 000 kbm konstsnö med transport och utläggning. Merchandise avser alla VM-produkter som producerats för försäljning.

Avfallshantering avser just hantering av avfall uppsamlat på totalt 130 återvinningsstationer.

Kategorier Ton CO₂ ekv
Snöhantering 59
Avfallshantering 96
Merchandise 492
Total 647

Jämförelser med Oslo 2011

Beräkningen kan inte jämföras rakt av med den som utfördes för Oslo VM 2011.
Systemavgränsningarna är inte de samma. Om en förenklad justering av systemgränserna för Falun 2015 görs genom att ta bort transporter för publik utanför Falun, flyg för media samt att vi även tar bort hotell och mat för media så får vi följande bild:

Rapporten visar att skillnaden vid de båda arrangemangen framför allt består av:

  • Falun har en betydligt mindre klimatpåverkan i sin energianvändning.
  • Betydligt mindre investeringar i infrastrukturen gjordes inför Falun 2015 än Oslo 2011.
  • En betydligt minde klimatpåverkan inom transporter, låg andel bilburen publik.

Fotnot: Beräkningarna bygger på underlag från ansvariga i VM-organisationen samt Falu Energi & Vatten.

Falun och Borlänge – i vått och torrt

Om ledningarna

Tankarna om ett gemensamt fjärrvärmenät för Falun och Borlänge har funnits sedan 1984. När motorvägen byggdes mellan städerna var det nära. Men det var inte förrän det blev aktuellt med en vattenledning från Lennheden som drömmen blev verklighet. Nu ligger fjärrvärme och vatten i samma dike.

Fjärrvärme – 30 år av utveckling

1984

Spillvärme från Svavelsyrafabriken används i fjärrvärmenätet som börjar byggas. Lasarettets panncentral används som reserv. Två personer arbetar med fjärrvärme inom Falu Energiverk.

1987

Två oljepannor förstärker produktionen vid HVC (Hetvattencentral) Syra.

1989

De två oljepannorna koverteras till gasol

1991

Ny panna ersätter ångpannor på HVC vid Falu lasarett.

1993

Kraftvärmeverk 1 byggs vid Västermalmsverket.

1997

Panna 1 tas i bruk vid HVC på Dalregementet.

1998

Västermalmsverket förstärks med HVC-reserv med oljepannor.

2001

HVC vid Falu lasarett kompletteras med ny panna.

2002

Panna 2 tas i bruk vid HVC på Dalregementet. Falu Energi & Vatten AB tar över fjärrvärmenätet i Svärdsjö från Landstinget Dalarna och en ny panna byggs. Fjärrvärme levereras i Grycksbo där en HVC byggts.

2003

Ny panna för deponigas.

2006

Kraftvärmeverk 2 vid Västermalmsverket tas i drift. Fjärrvärme levereras i Bjursås från pelletspannan vid skolan.

2009

Västermalmsverket producerar fjärrkyla till fjärrkylenätet som börjar byggas.

2010

Ny HCV står färdig i Bjursås.

2011

Pelletsfabriken byggs vid Västermalmsverket. 30 personer arbetar med produktion av fjärrvärme, fjärrkyla, el och pellets.

2014

Fjärrvärmenätet i Falun och Borlänge kopplas ihop.

Visste du att…

… I dag har vi 2 600 fjärrvärmecentraler igång i villor, flerbostadshus och företag i Falun. Vi har också 25 centraler i Svärdsjö, 16 i Grycksbo och 29 i Bjursås. Det finns även 12 anläggningar för fjärrkyla i Falun.

Vatten – resan till nya dricksvattnet

1890

Falu kommun funderar på att hämta vatten från Norr Amsberg, Borlänge.

1953

Ledningen från ytvattentäkten i Rogsjön klar.

1990

Provborrningar vid Lennheden i Borlänge.

2008

Beslut om gemensam vattentäkt i Lennheden för Falun och Borlänge.

2010

Falu Energi & Vatten och Borlänge Energis vattenproduktionsbolag, Lennheden Vatten AB, bildas.

2011

Ledning från Lennheden till Tjärna vattenverk i Borlänge byggs. Byggstart Lennhedens vattenverk.

Våren 2013

Lennhedens vattenverk klart.

Augusti 2013

Vatten från Lennheden kopplas in till Borlängeborna.

Hösten 2013

Ombyggnation av Tjärna vattenverk startar.

Vintern 2013

Arbetet med ledningen mellan Tjärna vattenverk och fördelningsstation i Pilbo startar.

Hösten & vintern 2014

Ledningen mellan Tjärna och Pilbo beräknas vara klar. Uppdatering av Tjärna vattenverk är klart. Spolning och provtagning av ledningar och vatten.

Våren 2015

Faluborna får vatten från Badelundaåsen i Borlänge – 124 år efter att diskussionerna startade.

Falun får världens grönaste datacenter

Om EcoDataCenter

Tillsammans med entreprenörföretaget EcoDC bygger Falu Energi & Vatten världens första klimatpositiva datacenter, EcoDataCenter. Jan Fahlén är projektansvarig för de tre hallarna som ska byggas bredvid kraftvärmeverket på Ingarvet i Falun.
– Jag tror att få människor tänker på att varje gång de surfar in på en hemsida så börjar ett antal servrar snurra i datahallar runt om i världen, säger han.

Jan Fahlén

Behovet av datacenter runt om i världen ökar och redan i dag överstiger internettrafiken per timme hela den årliga trafiken för år 2000. Det gör datacenter till en av framtidens stora basindustrier. Ungefär som pappersindustrin har varit hittills.

– Många har säkert hört talats om Facebooks serverhallar i Luleå. Företaget valde att placera hallar där för det kyliga klimatets skull. Just kylning är extremt viktigt för att servrarna ska fungera driftsäkert, förklarar Jan.

Världens grönaste datacenter

Ett datacenter behöver alltså kyla, men det genererar också restvärme från servrarna. Värme som många av dagens datacenter släpper direkt ut i fria luften. Man eldar bokstavligt för kråkorna och riskerar att få en lokal temperaturökning i området – så kallade heat islands.

– Det kommer vi att lösa i Falun och det gör vår anläggning till världens mest miljövänliga, säger Jan.

EcoDataCenter logotype.

Så funkar det

I Falun kommer EcoDataCenter kopplas in i stadens redan befintliga energisystem som bygger på helt förnyelsebar energi. Kylningen av servrarna sker med hjälp av överskottsenergi från kraftvärmeverket och elen kommer enbart från förnyelsebara energikällor som sol, vind, vatten och biobränsle. Systemet som används i Falun kan också samla upp restvärmen och leda den tillbaka in i stadens energisystem.

– Det hela går ut på att vi maximalt utnyttjar el- och fjärrvärmeproduktion för att driva datahallarna. Vårt samlade tillvaratagande av energin gör att vi kan minska på de redan mycket låga koldioxidutsläppen och använda restvärmen för att värma Faluns bostäder. På det viset går vi från att vara klimatneutrala till att bli klimatpositiva, säger Jan.

EcoDataCenter kopplas in i Faluns redan befintliga energisystem som bygger på helt förnyelsebar energi.

EcoDataCenter blir en unik anläggning och den första i norra Europa som kan erbjuda en energioptimering i så hög klass. Förutom kravet på kylning är det också viktigt att energiförsörjningen är avbrottsfri och att övrig säkerhet som brand- och inbrottssäkerhet är av högsta klass. Kunderna förväntas bland annat tillhöra både multinationella företag och samhällsviktiga myndigheter.

– De tre hallarna i Falun blir cirka 8 000 kvadratmeter vardera med en effekt på totalt 18-20 megawatt, säger Jan.

Bygget av hallarna planeras att starta under 2015. Läs mer på ecodatacenter.se.

Falun blir en snabbladdande stad

Under 2014 startade en större satsning på laddstationer för elbilar. Laddningsmöjligheterna ska bli fler, både i Falun och på mindre orter utanför stadskärnan.

– Elbilsförsäljningen ökade snabbt under året och därför ökar också behovet av laddstationer i och utanför Falun, berättar Daniel Asplund, projektledare för Falu Energi & Vattens satsning.

Snabbare och säkrare laddning

För att möta behovet byggs föråldrade laddstationer om och nya kommer till. Allt för att erbjuda snabbare och säkrare laddning.

– De gamla gröna laddstolparna som fanns på bland annat Åhlénsparkeringen började bli gamla. Nu kommer nya bättre laddare. Vi väljer att installera tre olika typer av laddare med lite olika prestanda, berättar Daniel.

Den första och långsammaste laddartypen kallas för ”normalladdare”. Den är anpassad efter den nya standard för laddinfrastruktur som gäller i hela EU. Den kan ladda en elbil med upp till 144 kilometers räckvidd på en timme.

– De vassaste laddstationerna kallas för ”snabbladdare”. Den kan fylla bilen med upp till 330 kilometers räckvidd på en timme. I dag har vi en snabbladdare vid Ica Maxi-parkeringen. Men vi planerar att sätta upp ytterligare några i centrala Falun och även i bland annat Bjursås, Enviken och Svärdsjö.

Uppkopplade till internet

Gemensamt för alla nya laddstationer är att de blir uppkopplade till internet så att bilägare, via appar, kan se var laddarna finns, om de är upptagna eller om de genomgår service.

– Vi vill att Falun ska bli en snabbladdande stad. Satsningen gör att vi tar ytterligare ett steg i omställningen mot ett hållbart samhälle, där vårt fina energisystem och framtidens transportsystem möts, säger Daniel Asplund.

Falu Energi & Vatten inspirerar namibisk kommun

Tsumeb är känt som Namibias renaste stad. För tre år sedan fick Falun besök av Tsumebs miljö- och hälsochef Glenn Kearns. Ett besök som blev starten för ett samarbete kring hållbar avfallshantering.

Sedan 2008 har Falu kommun ett samarbete med systerkommunen Tsumeb, som ligger i de norra delarna av Namibia. Den namibiska kommunen värnar om miljöfrågor, men saknar en hållbar styrning av avfallshanteringen.

– Geologiska undersökningar som utförts i Tsumeb visar att den kommunala deponin (soptippen) ligger för nära stadens dricksvattentäkt och lakvatten som rinner igenom området riskerar att orsaka föroreningar i grundvattnet. Ett annat stort hot för staden är den metangas som bildas i den gamla deponin. Gasen innebär risk för explosioner, men också klimatförändringar, berättar Melviana Hedén, utvecklingsingenjör på Falu Energi & Vatten.

Så här ser det ut vid Tsumebs gamla deponi. Här bor och arbetar människor under mycket dåliga förhållanden. Säckarna som innehåller sorterat avfall fungerar även som väggar till en bostad. Det är förbjudet att bo på deponiområdet, men det finns inga staket och för många människor är sorteringen enda chansen till en inkomst.

Utvecklingspengar från ICLD

Stadens deponi har dessutom vuxit sig för stor och behöver ersättas med en ny. Att stänga den gamla på ett miljösäkert sätt kräver inte bara ekonomi, utan även kompetens och erfarenheten. Under våren 2012 besökte Glenn, tillsammans med Tsumebs politiker och tjänstemän, Falun för att lära sig mer om hur vi arbetar med avfall i Sverige. Det mynnade ut i att Falu Energi & Vatten, tillsammans med Miljöförvaltningen på Falu kommun, sökte utvecklingspengar genom Internationellt centrum för lokal demokrati (ICLD).

– Tillsammans startade vi ett utvecklingsprojekt för att hjälpa Tsumeb att tänka rätt när de tar fram sin plan för en hållbar avfallshantering, berättar Melviana.

Projektet har pågått fram till årsskiftet 2014 och de båda kommunerna har hunnit med att besöka varandra flera gånger.

– I Tsumeb saknas kunskapen kring hur man driver en modern avfallsanläggning. I dag sker en relativt oorganiserad sortering på den gamla deponin med mycket dåliga arbetsförhållanden. Men vi har delat med oss av vår kunskap om sortering, återvinning, behandling och hur man sluttäcker en gammal deponi.

Glenn Kearns, till vänster, är miljö- och hälsochef i Tsumeb. Här ses han tillsammans med Matthew Abraham. Matthew är arbetsledare för bland annat kommunens deponi och sopbilschaufförer.

Bildat kommunalt bolag

Under 2014 bildade Tsumeb ett eget kommunalt bolag som påminner om Falu Energi & Vattens verksamhet för bland annat återvinning och vatten.

– Det är den första kommunen i Namibia som bildar ett kommunalt bolag och genom bättre styrning kommer Tsumeb kunna ta hand om sitt avfall. Att se avfallet som en förädlingsbar resurs skapar bättre ekonomi och möjlighet att utveckla verksamheten, säger Melviana och hon är väldigt positiv till den här typen av konkreta projektarbeten.

– Det är viktigt att dela med sig av sin kunskap och hjälpa andra att inte göra samma ”misstag” som vi har gjort. Att besöka ett u-land blir också en ögonöppnare och ett tydligt kvitto på hur långt vi faktiskt har kommit. Projektet i Tsumeb har gett mig energi och nya idéer för att utveckla vår verksamhet vidare.

Läs mer

Gröna idéer prisades med blå cyklar

Under 2014 bestämde sig några engagerade elever på Lugnetgymnasiet för att lyfta miljöarbetet i skolan. Allt från matsvinnet till sopsorteringen och pappersåtervinningen skulle ses över. Under arbetets gång fick hela skolan delta i en idétävling. De bästa förslagen belönades med återvunna och renoverade mountainbikes från Falu Energi & Vatten.

– Vi undersökte olika möjligheter att arbeta med hållbar utveckling på skolan och certifieringen Grön Flagg var perfekt för att nå våra mål, berättar Marcus Eriksson, elev och en av initiativtagarna till satsningen på Lugnetgymnasiet.

Grön Flagg är ett kostnadsfritt verktyg och en certifiering som hjälper skolor med hållbart arbete. Satsningen som startade i Sverige 1996 drivs av Håll Sverige Rent och har i dag över 2 500 skolor och förskolor anslutna bara i Sverige.

Viktigt att väcka engagemang

Lugnetgymnasiet valde ett antal områden i Grön Flagg-arbetet: livsstil och hälsa, närmiljö, vattenresurser, klimat och energi, konsumtion och kretslopp. Det innefattar bland annat bättre sopsortering i skolan med bra lösningar för återvinning av papper, plast och matrester.

– Framför allt ville vi göra något åt allt matsvinn tillsammans med personalen och eleverna. Men även sopsorteringen var en viktig del i arbetet. Det är en sak att lära sig i teorin, en annan att leva upp till det i skolan. Och det är viktigt att väcka engagemang, säger Marcus.

För att hitta bra idéer inom miljöarbetet involverades under våren hela skolan i en idétävling. De tre elever vars idéer stack ut mest belönades med varsin återvunnen och nyservad mountainbike från Falu Energi & Vatten.

– Det är kul att det är eleverna själva som har tagit initiativet och det kändes självklart att kunna hjälpa till med några priser. Förhoppningsvis kommer fler skolor att följa Lugnetgymnasiets exempel, säger Hanna Bergman, återvinningschef.

Marcus Eriksson och Maria Bjerned från Lugnetgymnasiet med återvunna och nyservade mountainbikes från Falu Energi & Vatten.

Något som lever kvar

Grön Flagg var en del av elevernas examensarbete och nu kan Lugnetgymnasiet stoltsera med en certifiering. Marcus Eriksson och hans kompisar har nu tagit studenten, men de hoppas att Grön Flagg-satsningen kommer att utvecklas vidare.

– Det är kul att jobba med något som innebär en förändring till det bättre. Det gäller ju att de nya eleverna tar vid och fortsätter på den inslagna vägen och det tror jag de kommer göra, avslutar han.

Grön Flagg

Grön Flagg drivs av Håll Sverige Rent och är den svenska delen av Eco Schools som drivs av Foundation for Environmental Education (FFE). Över 50 länder deltar och fler tillkommer varje år.

Arbetsgivarvarumärket

Falu Energi & Vatten är ett företag som hela tiden finns närvarande i människors vardag. Vad vi levererar och på vilket sätt speglar vårt förhållningssätt till våra kunder.

Våra ledstjärnor – pålitlig, effektiv och uthållig – utgör grundstenarna i vårt förhållningsätt till kunderna. Vi vill att våra kunder ska uppleva oss som öppna och ärliga. Vi tar ansvar och skapar trygghet samtidigt som vi är kreativa och hittar nya lösningar för att nå våra mål.

Hos oss arbetar många olika yrkeskategorier som till exempel energi- och miljöingenjör, ekonom, drifttekniker, IT-tekniker, kommunikatör, elektriker, projektledare, kundservicepersonal, receptionist, montör och renhållningsarbetare.
Våra medarbetare erbjuds en trygg anställning i ett framåt företag med möjligheter till personlig utveckling.

Möt 5 medarbetare

Spela filmen

Erica Jensen

Ålder 32, Yrke Processingenjör på Främby reningsverk, Anställd antal år 10 månader

Utbildning och erfarenhet

Yrkeshögskoleutbildning inom miljö- och VA-teknik i Ludvika. Även jobbat på bland annat McDonald’s, Statoil och Eriksson.

Intressen

Familj och vänner, längdskidor och slalom, promenera i skogen, pyssla i trädgården, paddlar kajak. Tycker även om att läsa böcker, spela brädspel och renovera huset.

Micael Grandin

Ålder 59, Yrke Affärsutvecklare/projektledare på Falu återvinning, Anställd antal år 24

Utbildning och erfarenhet

El-tele teknisk utbildning, företagsekonomi. Jobbat inom trä-och metallindustrin, byggnads- och gymnasielärare inom styr- och reglerteknik.

Intressen

Antikviteter, ny teknik, flugfiske, sport, softa, äta god mat och vidga mina vyer.

Stefan Melin

Ålder 35, Yrke Mättekniker på supportavdelningen, Anställd antal år 2

Utbildning och erfarenhet

Elprogrammet på Lugnetgymnasiet, certifierad mätarmontör för fjärrvärme. Arbetat 14 år som installationselektriker.

Intressen

Innebandy, mountainbike, matlagning och huset.

Andreas Conradsson

Ålder 25, Yrke Drifttekniker på Västermalmsverket, Anställd antal år 3

Utbildning och erfarenhet

Teknikprogram på gymnasiet.

Intressen

Motion och sport.

Stefan Yngvesson

Ålder 52, Yrke Drifttekniker på elnät, Anställd antal år 29

Utbildning och erfarenhet

Elektriker.

Intressen

Familjen.

Energilistan 2014 Falu Energi & Vatten

Företagsledningen

Bengt Gustafsson

Ålder 62, Yrke VD, Anställd antal år 12

Utbildning och erfarenhet

Tidigare VD inom Skanska koncernen, styrelseordförande både i interna och externa bolag.

Intressen

Goda viner och mat, resor och få umgås med familj och goda vänner.

Annorlunda uppdrag

Honorär konsul för Italien.

Bengt Östling

Ålder 44, Yrke Vice VD och affärsområdeschef för kraft, värme & kyla, Anställd antal år 10

Utbildning och erfarenhet

Ingenjör med inriktning kraft och värmeteknik. Arbetat många år inom energibranschen med allt från affärsutvecklings- och marknadsuppdrag till drift och underhåll av kraftverk, både i och utanför Sverige. Senast hos Foster Wheeler och dessförinnan inom Vattenfallkoncernen.

Intressen

Familjen, hus, trädgård, bärplockning och matlagning.

Dold talang

En hejare på att grädda äkta norrländskt korntunnbröd.

Per Dahlberg

Ålder 48, Yrke Vice VD och affärsområdeschef för el & stadsnät, Anställd antal år 9

Utbildning och erfarenhet

Civilingenjör med inriktning maskinteknik. Tidigare marknadschef på Ericsson, utvecklingschef inom maskinindustrin.

Intressen

Motorcykel, skoter, mekverkstaden, husrenovering och elgitarrer.

Bästa prylen i garaget

Supportsvarven.

Reimer Pettersson

Ålder 62, Yrke Affärsområdeschef för vatten & återvinning samt vd för Lennheden Vatten, Anställd antal år 7

Utbildning och erfarenhet

Ingenjör, förflutet som entreprenör på Skanska, rådgivande konsult och vd för Dala Vatten, Leksand Vatten och Rättviks Teknik AB.

Intressen

All typ av idrott, torpet, hunden och snöskotern.

Drömläge

Att en solig vårdag få slumra till på min snöskoter i sol-gropen.

Ylva Ljungberg

Ålder 52, Yrke Ekonomichef, Anställd antal år 8

Utbildning och erfarenhet

Civilekonom med bakgrund från revisionsyrket samt ekonomichefsjobb inom bland annat Vattenfallkoncernen och MaserFrakt.

Intressen

Att laga god mat och dricka ett gott vin, umgås med familjen och vänner. Gillar att resa och älskar att åka slalom i alperna. Tycker även om att träna – spinning, gympa och gym.

Gröna fingrar

Odla grönsaker i växthuset är ett nyvunnet intresse.

Florence Berg

Ålder 47, Yrke Supportchef, Anställd antal år 4

Utbildning och erfarenhet

Högskoleexamen i miljöteknik kompletterat med fristående kurser. Arbetat med produktionsnära support, projektledning och kvalitet/miljö/säkerhet.

Intressen

Friluftsliv i alla dess former, gärna långfärdsskridsko och paddling.

Udda sporter

Blev nyligen veteranmästare i MTB-orientering.

Ulrica Modigs

Ålder 50, Yrke HR-ansvarig, Anställd antal år 3

Utbildning och erfarenhet

Examen innehållande pedagogik, juridik, ekonomi, folkhälsovetenskap och humanbiologi. Arbetat med personalfrågor de senaste 12 åren, strategisk HR som till exempel ledarutveckling, employer branding och verksamhetsutveckling.

Intressen

Idrott och motion i olika former, särskilt skidåkning på längden. Gillar även att läsa böcker när det finns tid.

En gång i livet

Träffat Nelson Mandela i Sydafrika.

Mikaela Trapp

Ålder 35, Yrke Informationsansvarig, Anställd antal år 3

Utbildning och erfarenhet

Högskoleexamen i journalistik. Arbetat som journalist, layoutare och med kommunikationsfrågor inom offentlig förvaltning.

Intressen

Hästar, djur, cykling och friluftsliv.

Önskelista

Högst upp står gård, härliga hagar, stort garage för alla cyklar och en åkbar gräsklippare.

Hanna Bergman

Ålder 42, Yrke Chef för återvinning, Anställd antal år 8

Utbildning och erfarenhet

Civilingenjör med inriktning teknisk miljövård. Arbetat på SÖRAB (kommunalägt avfallsföretag) i 8 år samt på Länsstyrelsen Dalarna i 2 år.

Intressen

Träning i alla former (löpning, cykel, skidor) och djur. Äger just nu två hundar och en katt, men är också hästälskare och har ridit i många år.

Brinner för

Aktiv föreningsmänniska som lägger mycket tid i Falu cykelklubb och Falu Draghundsklubb.

Per Magnusson

Ålder 53, Yrke Marknadschef, Anställd antal år 2

Utbildning och erfarenhet

Tekniskt gymnasium, högskolekurser inom energi och hushållning, certifierad elhandlare och 25 år i energibranschen.

Intressen

Musik, idrott, resor – gärna i kombination.

70-talet

Älskar fortfarande hårdrock från tidigt 70-tal.

Marianne Hammarström

Ålder 50, Yrke Upphandlingschef, Anställd antal år 7

Utbildning och erfarenhet

Eftergymnasiala utbildningar i ekonomi/marknadsföring, inköps- och juridikutbildningar. Arbetat med inköp och upphandling i 17 år.

Intressen

Familjen, träning, handboll och umgås med vänner.

Förkärlek

Bygger gärna pepparkakshus.

Företagsledningen 2014 Falu Energi & Vatten

Ordinarie ledamöter

Ragnar Kroona (ordförande)

Ålder 70, Yrke Ekonom, Anställd år i styrelsen 8

Vad är en hållbar framtid för dig?

I en hållbar framtid har vi fått hejd på klimatförsämringen, slutat förgifta mark och vatten och använder bara återanvändbara material eller solstrålning för att framställa energi. All kärnkraft är avvecklad.

Bo Wickberg (vice ordförande)

Ålder 73, Yrke Pensionär. Tidigare tandläkare, chef för Folktandvården Dalarna, generalsekreterare Svenska Golfförbundet, Antal år i styrelsen 4

Vad är en hållbar framtid för dig?

Det är effektiv energiförsörjning med minimal kretsloppspåverkan.

Lars-Göran Johansson

Ålder 61, Yrke Pappersbruksarbetare, facklig förtroendeman, Antal år i styrelsen 5

Vad är en hållbar framtid för dig?

Att den värld jag en dag lämnar på ett bättre sätt säkerställer mänsklighetens långsiktiga överlevnad, än den värld jag en gång föddes in i. Det är målsättningen för mitt politiska engagemang, likväl som mitt engagemang i styrelsen. Falu Energi & Vattens verksamhet bidrar aktivt till en sådan utveckling.

Runo Nilsson

Ålder 71, Yrke Pensionär, Antal år i styrelsen 9

Vad är en hållbar framtid för dig?

Att överlämna ett samhälle till kommande generationer som gör det möjligt att leva vidare på vårt jordklot.

Erik Eriksson

Ålder 66, Yrke Pensionär. Tidigare universitetsadjunkt och språklärare, Antal år i styrelsen 4

Vad är en hållbar framtid för dig?

Jag vill bidra till att våra barn och barnbarn ska växa upp i ett samhälle utan utsläpp och som hämtar sin energi från lokala, förnybara resurser. Ett samhälle där klimatfrågan är löst och där vi lever på en sådan materiell nivå att planeten tål den.

Carl-Erik Nyström

Ålder 67, Yrke Metallarbetare (Smed), maskiningenjör, egen företagare, Antal år i styrelsen Sedan 80-talet, började i Falu Energiverk

Vad är en hållbar framtid för dig?

Att kunna bo kvar och verka på samma plats i en oändlig framtid. Det är möjligt genom ett förnuftigt samspel mellan samhällsstyre, ekonomi, omsorg av vår miljö och inte minst av att ta vara på den enskildes egna förmåga och olika initiativ till ständig förbättring.

Lars Runsvik

Ålder 73, Yrke Pensionär. Tidigare förvaltningschef i Falu kommun, Antal år i styrelsen 4

Vad är en hållbar framtid för dig?

Att vara ”nära” och engagerad, trygg, miljöinriktad och att bedriva forskning inom utvalda områden.

Tage Kusgård (personalrepresentant)

Ålder 61, Yrke Elingenjör, Antal år i styrelsen 7

Vad är en hållbar framtid för dig?

Det är att vara så skonsam som möjligt mot miljön.

Åke Persson (personalrepresentant)

Ålder 51, Yrke Distributionselektriker, Antal år i styrelsen 11

Vad är en hållbar framtid för dig?

Att jobba för ett företag som ligger i framkant i arbetsmiljö- och hållbarhetsfrågor.

Ersättare

Jan-Olov Karlsson Fält

Ålder 63, Yrke VD, Antal år i styrelsen 7

Vad är en hållbar framtid för dig?

Jag ser mitt uppdrag som viktigt för att bidra till att skapa ett företag som ligger i framkant miljömässigt och ekonomiskt. Falu Energi & Vatten ska alltid upplevas positivt för kommuninvånarna och varumärket ska stå för klimatneutral produktion och utvecklingen. Ekonomiskt ska företaget vara pålitligt, ha taxor som alla kunder upplever som skäliga samt ett överskott som möjliggör investeringar för framtiden och den positiva utveckling som Falu Energi & Vatten står för.

Anders Engström

Ålder 62, Yrke Projektledare inom IT-branschen, Antal år i styrelsen 2

Vad är en hållbar framtid för dig?

Att varje generation ska hantera ”livet” så att nästa generation och generationen därefter erhåller minst lika goda villkor till ”liv” som den egna fått av föräldragenerationen.

Rolf Gradén

Ålder 70, Yrke Pensionär. Tidigare försäkringstjänsteman på Försäkringskassan, Antal år i styrelsen 4

Vad är en hållbar framtid för dig?

Allas rätt till god miljö, bevarandet av den biologiska mångfalden och ekologiskt hållbara näringar med kretsloppsanpassningar.

Dietmar Gleich

Ålder 47, Yrke Elektroingenjör, Antal år i styrelsen 4

Vad är en hållbar framtid för dig?

Det vi gör i dag ska inte försämra framtida generationers möjlighet till ett bra liv.

Kjell Hjort

Ålder 73, Yrke Pensionär, Antal år i styrelsen 5

Vad är en hållbar framtid för dig?

Billig och ren energi. Vi ska vara rädda om naturen, såsom vatten och skog. Allt för att tänka på kommande generationer.

Mats Dahlberg

Ålder 64, Yrke Egen företagare och konsult inom ekonomi och utbildning, Antal år i styrelsen 1 1/2

Vad är en hållbar framtid för dig?

Vi har bara en jord att leva på och de resurser som finns måste förvaltas med ansvar. När man som förälder ser på sina barn så inser man att vår planet kommer att föda många generationer som också har rätt till våra gemensamma tillgångar. Vi har fått ett generöst lån, men vi ansvarar inför våra barn och kommande generationer för hur vi förvaltar det.

Johan Eklund

Ålder 46, Yrke Heltidsuppdrag som förtroendevald för fackförbundet ST, Antal år i styrelsen 6

Vad är en hållbar framtid för dig?

Det handlar om att ta ett gemensamt ansvar för utvecklingen i både tid och rum. För mig handlar det om att hela tiden försöka förbättra sig. Både som person, men också i sammanhang som man befinner sig i.

Per Frelin (personalrepresentant)

Ålder 57, Yrke Projektör inom elnät och stadsnät, Antal år i styrelsen 3

Vad är en hållbar framtid för dig?

Att inte överutnyttja våra resurser.

Örjan Forssén (personalrepresentant)

Ålder 46, Yrke Renhållningsarbetare, Antal år i styrelsen 8

Vad är en hållbar framtid för dig?

En plats där vi kan använda förnyelsebara råvaror och tjänster som är närproducerade.

Årets Dalaprofil under Stjärngalan

Under företagseventet Stjärngalan 2014 utsågs Bengt Gustafsson, vd för Falu Energi & Vatten, till Årets Dalaprofil. Eventet arrangeras årligen av företagsföreningen Dalarna Business.

I Dalarna finns många företagare som arbetar målmedvetet för att utveckla sina verksamheter. Genom att arrangera Stjärngalan vill Dalarna Business inspirera och lyfta fram goda exempel bland länets företag. Stjärnor delas ut till företag och företagsledare som på ett eller annat sätt har utmärkt sig under året som gått.

Tagit världen till Dalarna

Under Stjärngalan delas det ut totalt nio stjärnor i olika kategorier. Årets Dalaprofil delas ut till en person som genom sin företagsamhet, kreativitet och initiativförmåga har tagit världen till Dalarna och Dalarna till världen.

– Att jag utsågs till Årets Dalaprofil var för mig helt oväntat, men självklart fantastiskt roligt och hedrande. Det här är en seger och utmärkelse som alla i företaget är delaktiga i. Utan mina medarbetares insatser hade jag aldrig fått priset. De ställer upp, är kreativa och ger allt för Falu Energi & Vatten, säger Bengt Gustafsson.

Bengt Gustafsson, Årets Dalaprofil.

”Stor energi och hjärta”

Juryns motivering till Årets Dalaprofil: ”Med stor energi och hjärta för det hållbara har denna person lyckats ta Dalarna ut i världen och världen till Dalarna. Genom nytänk och handlingskraft har många planer satts i verket och flertalet utmärkelser har tagits hem under åren. Personen har bra koll på hur man bäst värmer upp staden och snabbladdar elbilarnas batterier. Under hans tid har Faluns globala utsläpp minskat med 145 000 ton CO2 per år. Dessutom har han gjort VM i skidor till ett klimatneutralt event. Bra jobbat!”

Årets bästa fjärrvärmeföretag

Under 2014 blir vi utsedd till Årets Fjärrvärmeföretag av branschorganisationen Svensk Fjärrvärme. Priset delades ut på Fjärrvärmemässan i Jönköping.

Fjärrvärmebranschen har en vision för fjärrvärme – år 2030 värmer vi varandra med återvunnen energi. Branschen har också vägen klar för sig. Den innefattar tre förflyttningar i sättet att tänka och samverka med kunder och leverantörer.

  • Från one-size-fitz-all till skräddarsytt: Vi ska visa att fjärrvärme är en individuell tjänst trots att uppbyggnaden är kollektiv.
  • Från värmeproducent till värmeleverantör: Vi ska ändra fokus från vår egen produktion till att leta upp värme som redan finns och låta konsumenten vara producent i vissa fall.
  • Från själv är bäste dräng till aktiv samverkan: Vi ska bjuda in kunder, leverantörer och andra energi- och samhällsaktörer för att tillsammans med dem skapa riktigt hållbara energisystem.

Visionen och de tre förflyttningarna var kriterierna som Svensk Fjärrvärme ställde upp för de företag som ville nomineras i tävlingen Årets Fjärrvärmeföretag.

”Gått före i alla riktningar”

Enligt juryns motivering är Falu Energi & Vatten bland annat ”ett företag som mer än något annat har gått före i alla riktningar”. Vi uppmärksammas för återvinningstanken, det smarta energisystemet och förmågan att lösa enskilda kunders behov. Fyra av våra medarbetare inom fjärrvärmeområdet berättar mer om varför vi fick utmärkelsen och hur de ser på företagets fortsatta resa in i framtiden.

1. Bengt Östling, fjärrvärmechef.

– I grund och botten tar vi hela energiomställningen på väldigt stort allvar. Vi har ett energisystem i världsklass där vi siktar på att återanvända så mycket som möjligt av den energi som går åt i våra andra verksamhetsområden. Det i kombination med stor kundfokus där vi erbjuder olika lösningar med olika priser beroende på kundens behov.

– Vi kommer fortsätta att utveckla kunddialogen och samverkan ännu mer i framtiden, med visionen att all uppvärmning ska ske med hjälp av återvunnen energi från elproduktion, restprodukter, industri, datacenter med mera.

2. Mathias Bjurman, produktionschef, Grundledningen HB.

– Jag har deltagit i arbetet med den nya fjärrvärmeledningen mellan Falun och Borlänge. Tillkomsten av den har varit betydelsefull för utmärkelsen, eftersom vi nu bättre kan använda våra respektive städers produktion för el och värme. Vi kan bättre ta vara på spillvärme och undvika energiförluster.

– I framtiden kommer vi att kunna bygga gemensamma produktionsanläggningar och dela på kostnaderna. Dessutom knyts våra städer närmare varandra, vilket har många ytterligare fördelar.

3. Fredrik Engström, råvaruchef.

– Jag är ansvarig för inköp av bränsle till våra kraftvärmeverk som producerar el och värme samt till pelletsfabriken som tillverkar träpellets. Min roll är att effektivisera inköpen och samtidigt hålla miljöfokus.

– Vi är måna om att råvarorna ska komma från närområdet och därför är det viktigt att våra kontakter med leverantörerna är förtroendefulla och långsiktiga. Våra leverantörer är bland annat skogsägare, sågverk och pappersbruk i närområdet. De är ofta dessutom våra kunder.

4. Johan Anell, marknadsavdelningen.

– Vi har varit framgångsrika med det som vi kallar prisdialogen. Det är en modell där syftet är att stärka kundens ställning och åstadkomma en bättre bild över hur prisförändringar sker. Det bygger mycket på samtal med olika kundgrupper för att erbjuda dem bättre insyn och möjlighet att påverka sin energikostnad.

– I framtiden kommer vi att stärka kundfokus med ytterligare tjänster och utbyggd service kring uppvärmningen.

Fint pris till ”Putte”

Under 2014 tilldelades vår skolinformatör Patrik ”Putte” Johansson Falu kommuns barn- och ungdomskulturpris.

Under 2013 och 2014 har Patrik blivit känd som ”Putte” hos kommunens barn och ungdomar. Han har bland annat genomfört drygt 70 föreställningar av återvinningsteatern Sopakuten för förskoleklasser och årskurs 1. Dessutom har han varit med och utvecklat ett antal aktiviteter för barn och ungdomar med fokus på återvinning och miljö.

Juryns motivering till priset är:

Falu kommuns barn- och ungdomskulturpris 2014 tilldelas Patrik Johansson som arbetar med teater och ungdomsgrupper bland annat på gamla Elverket. Dessutom når Patrik många unga skolbarn med sitt miljöengagemang i teaterform.

Falun i återvinningstoppen

Året 2013 hade Falun landets bästa avfallsverksamhet enligt branschorganisationen Avfall Sverige. 2014 kom vi på en andraplats, endast slagen av Trollhättan.
– Det är fantastiskt kul! Det visar att vi håller toppnivån i organisationen. Det är små marginaler som avgör i slutändan, säger Hanna Bergman, återvinningschef på Falu Energi & Vatten.

Utmärkelsen baseras på uppgifter från Avfall Web, ett verktyg som tagits fram av Avfall Sverige. Verktyget används för att kunna jämföra kommuner med varandra och skapa ännu bättre verksamheter. Undersökningen visar statistik från materialåtervinning, matavfallsinsamling, nöjda kunder, avfallsmängd, avfallsavgifter och ekonomi under 2013.

– Avfall Sverige bedömer kvaliteten på sorteringen och det visar att Faluborna gör ett bra jobb och att vi tillsammans kan fortsätta utveckla Falun till en bra kommun att leva och bo i, säger Hanna.

Hög kundnöjdhet

I bedömningen får Falun höga värden på bland annat kundnöjdheten och upplevelsen vid återvinningscentralerna. Det som drar ner betyget något jämfört med Trollhättan är bland annat andelen förpackningar och tidningar i den vanliga soppåsen.

– Det gläder mig extra mycket att Faluborna uppskattar vårt arbete och är nöjda med oss. Det är ju de som äger företaget och vi försöker hela tiden göra vårt bästa. Vad gäller förpackningar och tidningar i vanliga soppåsen så kommer vi fortsätta med informationsinsatser för att få fler att sortera och lämna till återvinningsstationerna.

Ska bli nummer ett igen

Trollhättan tog förstaplatsen följt av Falun. På tredje- och fjärdeplats hamnade Ulricehamn och Härryda. I Falun är målet klart:
– Vi ska bli nummer ett igen, där hör vi hemma. Med hjälp av alla duktiga kollegor och kommuninvånarnas vilja att återvinna och sopsortera så kommer det att gå vägen, avslutar Hanna.

10 i topp

Sveriges bästa avfallsverksamheter 2014

  1. Trollhättan
  2. Falun
  3. Ulricehamn
  4. Härryda
  5. Kungsbacka
  6. Vetlanda
  7. Svenljung
  8. Karlstad
  9. Uddevalla
  10. Karlskrona
0 av 0

Dela Årsredovisningen